Sökning: "implicita och explicita föreställningar"

Visar resultat 1 - 5 av 13 uppsatser innehållade orden implicita och explicita föreställningar.

  1. 1. "Jag undervisar elever, inte pojkar och flickor" : En mixed method -studie om svenska lärares genusföreställningar

    Magister-uppsats, Mälardalens universitet/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

    Författare :Morlin Schubert; [2023]
    Nyckelord :didaktik; genus; kön; föreställningar; teacher beliefs; klassrum; klassrumsaktivitet;

    Sammanfattning : Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. LÄS MER

  3. 2. EXPLICIT AND IMPLICIT ATTITUDES AMONG STUDENTS TOWARDS WOMEN AND MEN IN MALE- AND FEMALE-DOMINATED FIELDS OF WORK AND STUDY

    Magister-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för psykologi

    Författare :Fay van Tussenbroek; [2023]
    Nyckelord :implicit attitudes; explicit attitudes; gender stereotypes; STEM; HEED;

    Sammanfattning : Abstract Gender inequality is considered an issue in many countries and gender roles could play an important role in this. Specifically, gender stereotypes suggest that STEM (i.e., science, technology, engineering, and mathematics) is more seen as “male” and HEED (i. LÄS MER

  4. 3. A training material for Upper-secondary school teachers in mathematics in their endeavours to effectively communicate with students on the autistic spectrum

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, KTH/Lärande

    Författare :Armin Massoumzadeh; [2021]
    Nyckelord :ASD; i.e. Autism spectrum disorder; implicit explicit preconceptions; introductory material; Autismspektrumtillstånd; implicita explicita förväntningar; fortbildningsmaterial;

    Sammanfattning : En analys av en studie gjord av Lorenz och Heinitz (2014) på autistiska personers uppfattning om sig själva, sina förmågor och behov och en kartläggningsrapport av Specialpedagogiska skolmyndigheten från 2013 har belyst hur det hos dessa individer finns en potential långt utöver det normala. Skolmyndigheten (2013) rapporterar om att lärare saknar verktyg för att förstå elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, framförallt vid autismspektrumtillstånd där sådana verktyg ofta behöver vara individanpassade och därför varierar från elev till elev. LÄS MER

  5. 4. Att bli vuxen – “Det är en världslig sak” : En skev läsning av Karlsson på taket som en normbrytande vuxenkaraktär

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Centrum för barnkulturforskning

    Författare :Gabriella Fischer; [2020]
    Nyckelord :Barnkultur; Karlsson på taket; Astrid Lindgren; barnlitteratur; vuxen; barn; maktrelation; ålder; vuxennorm; kritiska åldersstudier; barndomsforskning;

    Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. LÄS MER

  7. 5. Ålder, ålderskodning och ålderism i det sociala arbetet : En kvalitativ diskursanalytisk studie om socionomers föreställningar av ålder

    Kandidat-uppsats, Karlstads universitet/Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013)

    Författare :Pontus Kihlstedt; Linus Gamnis; [2020]
    Nyckelord :Age; age coding; ageism; social work; social workers; Ålder; ålderskodning; ålderism; socialt arbete; socionomer;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. LÄS MER