Avancerad sökning
Visar resultat 1 - 5 av 9 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.
1. Nominaliseringar i inlärarsvenska. en korpusanalys av affixanvändning i inlärares skriftliga produktion, kursböcker i svenska som andraspråk och modersmålstalares skrivna svenska
Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketSammanfattning : Den här studien undersöker utveckling av nominaliseringar bland vuxna andraspråksinlärare av svenska. Bruket av avledningssuffixen ”-het”, ”-skap” och ”-(n)ing” samt deras förekomst i olika distinkta nominaliseringar testades i andraspråksinlärares uppsatser (N=339) uppskattade att motsvara CEFR-nivåer A1-C2, och jämfördes med motsvarande frekvenser i en korpus med kursböcker i svenska som andraspråk samt med text från blandade genrer som skrivits av modersmålstalare av svenska. LÄS MER
2. ”Frågan är om eleven i huvudsak följer skriftspråkets normer?” : Sve-lärares bedömning av sva-elevers ”språk och stil” i det nationella provets delprov C i svenska 1
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan Dalarna/Svenska som andraspråkSammanfattning : I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. LÄS MER
3. ”Frågan är om eleven i huvudsak följerskriftspråkets normer?” : Sve-lärares bedömning av sva-elevers ”språk och stil” i det nationella provets delprov C i svenska 1
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan Dalarna/Svenska som andraspråkSammanfattning : I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. LÄS MER
4. Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk : En studie av svenskans ordföljdsinlärning vid topikalisering och placering av negationen hos vuxna andraspråksinlärare
Kandidat-uppsats, Högskolan Dalarna/Svenska som andraspråkSammanfattning : Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vuxna andraspråksinlärare hanterar svenskans omvända ordföljd eller inversion i påstående satser i skriftligt språk och att ta reda på hur de hanterar varierande placering av negationen i huvudsatser och bisatser. I undersökningen har tio skriftliga texter analyserats, samtliga skrivna av tio vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk 1. LÄS MER
5. "Jag tror inte han är där än, alltså rent språkligt" : Gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språkSammanfattning : Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . LÄS MER
