Sökning: "italienska grammatik"
Hittade 4 uppsatser innehållade orden italienska grammatik.
1. Elevers synpunkter om grammatikundervisning i ämnet italienska som modersmål
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Sammanfattning : Modersmålets grundläggande struktur, ordbildning och meningsbildning på modersmålet, uttal, betoning, satsmelodi och ulika uttalade variationer av modersmålet, allt i jämförelse med svenskan: allt detta står i kursplanen centrala innehåll för modersmål (Skolverket, 2011). Grammatikundervisning anses vara av många modersmålslärare ett svårt moment av lektionen. LÄS MER
2. L’uso del testo letterario nell’insegnamento dell’italiano L2 Uno
Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturerSammanfattning : Syftet med denna uppsats är att undersöka om läsningen av en litterär text i italienska på mellannivå kan ha en positiv inverkan på de lärandes grammatiska kompetens, ordförråd samt läsförståelse. Uppsatsen behandlar även hur man kan använda en litterär text i undervisningen av italienska i syfte att främja de lärandes förståelse av texten samt deras inlärning av ord och grammatik. LÄS MER
3. Drama som metod i språkundervisning
Kandidat-uppsats, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningenSammanfattning : Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. LÄS MER
4. Specialità del linguaggio giuridico italiano
Kandidat-uppsats, Lunds universitet/ItalienskaSammanfattning : ABSTRACT Questa tesi è dedicata alla specialità del linguaggio giuridico italiano. Ho ritenuto di dover distinguere tra una specialità necessaria ed una specialità non necessaria del linguaggio giuridico: la prima si colloca a livello lessicale (dove è indubitabile che il giurista non possa fare a meno di ricorrere a termini tecnici che servono a descrivere la molteplicità delle relazioni tra fatti ed effetti giuridici) e, a volte, a livello morfosintattico (quando certe costruzioni servano ad esprimere determinati significati); la seconda, invece, si pone a livello morfosintattico, quando la costruzione della frase non incida sul significato e sia frutto di una scelta puramente stilistica. LÄS MER