Sökning: "kap 22"

Visar resultat 1 - 5 av 74 uppsatser innehållade orden kap 22.

  1. 1. Allmän kunskap om det allmänt veterliga – en paradox?

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Emilia Alfredsson; [2024-03-22]
    Nyckelord :Notoriska omständigheter; 35 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken; Rättssäkerhet; Socialkonstruktivism; Materiell processledning; Processrätt;

    Sammanfattning : Av 35 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken framgår att det inte krävs bevis för omständigheter som är allmänt veterliga. Med allmänt veterliga omständigheter åsyftas notorisk kunskap, det vill säga fakta och erfarenhetssatser som är allmänt kända. LÄS MER

  3. 2. Dispositionsprincipens tillämplighet i skiljeförfaranden : En analys av dispositionsprincipen i 17 kap. 3 § p. 1 RB med utgångspunkt i Högsta domstolens mål T 8250-22

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Maja Elken; [2024]
    Nyckelord :Dispositionsprincipen; Skiljeförfaranden; partsautonomi; materiell processledning; skiljenämnd; rättegångsbalken; klander; uppdragsöverskridande; analogisk tillämpning;

    Sammanfattning : .... LÄS MER

  4. 3. Tysta leken börjar nu – den som pratar åker ut? En rättsanalytisk uppsats om hur det nya kronvittnessystemet kommit till uttryck i Högsta domstolens prejudikatbildning

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Sara Jazera; [2023]
    Nyckelord :Straffrätt; criminal law; kronvittne; kronvittnen; prejudikat; tystnadskulturen; repressalier; strafflindring; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Som ett resultat av den ökade gängkriminaliteten i Sverige, infördes den 22 juli 2022, ett kronvittnessystem som blivit enormt kritiserat från många håll. Lagstiftaren ansåg det dock vara övervägande nödvändigt med denna reglering, som framförallt avsåg införandet av 29 kap. 5 a § Brottsbalken. LÄS MER

  5. 4. Vem betalar för artskyddet i skogen? – Om skogsägares möjligheter att få ersättning vid avverkningsförbud på grund av artskyddsförordningen

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Elin Söderberg Olofsson; [2023]
    Nyckelord :rättsvetenskap; artskydd; egendomsskydd; ersättningsrätt; miljörätt; rådighetsinskränkning; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Forestry serves as a valuable economic resource for individual forest owners. Simultaneously, forests play a crucial role in preserving biodiversity by providing habitats for protected species. LÄS MER

  7. 5. Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Johan Steen; [2023]
    Nyckelord :revocation; revocation of wills; formal requirements; will; testator; Swedish Inheritance Code; case-law; återkallelse; återkallelse av testamente; återkallelse genom nytt testamente; återkallelse genom testamentshandlingens förstörande; återkallelse genom andra otvetydiga tillkännagivanden; överstrykningar; påskrifter; muntliga uttalanden; återkallelse av återkallelse; återkallelse av återkallelse av testamente; testamentsrätt; successionsrätt; testationsfrihet; testationsfriheten; den fria återkallelserätten; testator; testatrix; arvlåtare; arvsrätt; testamentstagare; testamentsgivare; presumtionsregel; presumtion; bevisbörda; beviskrav; ÄB; 1686 års testamentsstadga; 1734 års lag; 1930 års testamentslag; ärvdabalken; 10 kap. 5 §; 10 kap. 5 § ÄB; 10 kap. 5 § ärvdabalken; Högsta domstolen; HD; Lagrådet; SOU 1929:22; prop. 1930:10; NJA 1930 s. 78; NJA 1944 s. 78; NJA 1948 s. 214; NJA 1948 s. 768; NJA 1952 s. 99; NJA 1959 s. 658; NJA 1960 s. 227; NJA 1963 s. 512; NJA 1966 s. 270; NJA 1974 s. 646; NJA 1977 s. 168; NJA 1977 s. 479; NJA 2017 s. 362; NJA 2022 s. 509;

    Sammanfattning : In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. LÄS MER