Sökning: "kristendomen särställning"
Visar resultat 1 - 5 av 13 uppsatser innehållade orden kristendomen särställning.
1. Analys av Martin Hägglunds kristendomskritik : Prövning av kritikens hållbarhet genom en rekonstruktion av de livsåskådningsmässiga förutsättningarna och premisserna för hans kristendomstolkning
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Etik och religionsfilosofiSammanfattning : Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas. LÄS MER
2. Kristendomens utmärkande särställning i klassrummet
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan Dalarna/Pedagogiskt arbeteSammanfattning : Kristendomen har historiskt sett i undervisningsplaner och läroplaner haft en särställning i svenska skolan. Läroplanen Lgr 22 med tillhörande kommentarmaterial påvisar en fortsatt särställning för kristendomen inom religionskunskapen. LÄS MER
3. Lärobokens Jesus : En läroboksanalys över världens mest kända person i svenska läroböcker mellan 1860–2020
Master-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för idé- och samhällsstudierSammanfattning : Syftet med studien är att undersöka hur Jesus skildras i svenska läroböcker i religionskunskap mellan 1860–2020 samt diskutera varför det finns skillnader över tid med stöd av Selanders sekulariseringstes och Sørensen historiska analys. Metoden som använts är kvalitativ textanalys och materialet tio läroböcker mellan ovan angivna år. LÄS MER
4. Skoldebatten om religionskunskapen i Lgr11 : Tolerans för mångfald eller normerande svenskhet?
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskapSammanfattning : Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. LÄS MER
5. Lärares planering av Religionskunskap 1 : Utmaningar och svårigheter i gymnasieskolan
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Gävle/ReligionsvetenskapSammanfattning : Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. LÄS MER
