Sökning: "kultur och bildning"

Visar resultat 1 - 5 av 34 uppsatser innehållade orden kultur och bildning.

  1. 1. FRÅN HUS FÖR BILDNING TILL NÖJESPALATS : En studie av hur innebörder av kulturbegreppet (re)produceras i lokala medier i relation till etableringen av två kulturhus i norra Sverige

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper

    Författare :Robert Herrala; [2024]
    Nyckelord :kulturhus; kulturbegreppets innebörder; diskurser om kultur;

    Sammanfattning : Title: From a house for cultural formation to a pleasure palace A study of how the concepts of culture are being (re)produced in local media in relations to the establishment of two culture houses in northern Sweden By analysing the concept of culture, (re)produced in local media content about two culture houses in northern Sweden – Kulturens hus in Luleå and Sara kulturhus in Skellefteå – this study investigates and problematises the ongoing struggle for power in the different discourses on the significance of culture in society. A power struggle which the establishment of culture houses in northern Sweden is a publicly debated part of. LÄS MER

  2. 2. Bildning och assimilering : En diskursanalys av sverigedemokratisk bibliotekspolitik

    Master-uppsats, Lunds universitet/Avdelningen för ABM, digitala kulturer samt förlags- och bokmarknadskunskap

    Författare :Line Janson; [2023]
    Nyckelord :Library; Information; Culture; Politics; Democracy; Radical right; Populism; Nationalism; Bibliotek: Information: Sverigedemokraterna; Kultur; Demokrati; Kulturpolitik; Bibliotekspolitik; Radikalhöger; Cultural Sciences;

    Sammanfattning : The purpose of this study is to create an understanding of how the increased influence of the radical right party the Sweden democrats in Swedish politics may change how the democratic role of the public libraries is understood. The research questions asked are which discourses concerning cultural politics and library politics that can be discerned in cultural policy statements from the Sweden democrats, in what ways these discourses relate to the democratic role of the libraries as traditionally understood in Sweden, and what significance the party’s culture policy positioning can get for public library operations. LÄS MER

  3. 3. Att synliggöra arbetarförfattaren : En analys av köns- och nationalitetsperspektiv på arbetarförfattaren

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)

    Författare :Sandra Forsberg; Fia Nord; [2023]
    Nyckelord :arbetarförfattare; gymnasieskolan; intersektionalitet; kunskapssyn; kursböcker; maktstrukturer; normativitet; ojämlikhet; representation; stereotyper;

    Sammanfattning : Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. LÄS MER

  4. 4. Legitimeringar för litteraturläsning : Elevers upplevelser av varför vi läser skönlitteratur

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Joy Mayzel; Jenny Olsson; [2022]
    Nyckelord :elevers upplevelser; konstruktion; legitimeringar av skönlitteratur; litteraturläsning; skönlitteratur; svenskämnet;

    Sammanfattning : Vår kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av varför vi läser skönlitteratur inom svenskämnet. Elevers röster är fortfarande få bland studier inom fältet, trots att de är en viktig komponent för svenskämnets konstruktion. LÄS MER

  5. 5. Staten, seriefaran och filmvåldet : En komparativ studie av riksdagspolitikers argument under serietidningsdebatten på 1950-talet och videovåldsdebatten på 1980-talet

    Kandidat-uppsats, Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

    Författare :Elin Holm; [2022]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Syftet med undersökningen har varit att belysa samhälleliga faktorer och förändringar genom att jämföra argument som framfördes på riksdagsnivå under serietidningsdebatten på 1950-talet med argument i riksdagen under videovåldsdebatten på 1980-talet. De frågor som undersöktes var vilka likheter och skillnader det fanns mellan argumenten under de båda tidsperioderna, och om det fanns några omständigheter som var särskilt bundna till respektive tidsperiod som politikerna lyfte fram. LÄS MER