Sökning: "kunskapsteori filosofi"

Visar resultat 1 - 5 av 42 uppsatser innehållade orden kunskapsteori filosofi.

  1. 1. Den mångfasetterade Guden : Att inte begränsa Gud

    Magister-uppsats, Enskilda Högskolan Stockholm/Avdelningen för religionsvetenskap och teologi

    Författare :Björn Söderberg Almén; [2020]
    Nyckelord :Nicholas Cusanus; Människa; Jonna Bornemark; Axel Herrlin; Egil W. Wyller; Birgit Helander; Iris Wikström; Metamorfos; skolastik; Immanuel Kant; Jean Baudrillard; Simulacra; Simulation; Psykologi; Epistemologi; Kunskapsteori; Strukturalism; Teologi; Gud.;

    Sammanfattning : Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. LÄS MER

  2. 2. On how we acquire knowledge of first principles (archai) in Aristotle : A defense of intuition (nous) understood as integral to induction (epagoge)

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Avdelningen för teoretisk filosofi

    Författare :Tim Collin Kuyvenhoven; [2020]
    Nyckelord :Aristotle; intutition; first philosophy; first prinicples; induction; epistemology; Nous; Episteme; Archai; epagoge; logos; hexis; Aristoteles; intution; första principer; induktion; kunskapsteori; Barnes; metafysik; om själen;

    Sammanfattning : In this essay I consider from various perspectives the question of whether, for Aristotle, intuition (nous) is part of the process of induction (epagoge) helping to reach the first principles (archai) or whether nous is rather a state of knowing first brought about through a successful induction alone. I have argued we should be careful of drawing conclusions about the nature of the involvement of nous in the grasping of first principles on the basis of APo alone. LÄS MER

  3. 3. Kategorier i kontrollerade ämnesordlistor : En kritik ur ett pragmatiskt perspektiv

    Master-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för ABM

    Författare :Anna Hed; [2020]
    Nyckelord :Subject headings; Linguistics; Knowledge--Theory of; Categories Philosophy ; Rationalism; Pragmatism; Ämnesord; språkvetenskap; kunskapsteori; kategorier filosofi ; rationalism; pragmatism;

    Sammanfattning : Subject description is a linguistic practice, and therefore all controlled vocabularies are built upon theories of language. However, the underlying theories are rarely discussed in greater length. LÄS MER

  4. 4. Didaktik och humor i ett epistemologiskt perspektiv (En epistemologisk undersökning kring möjligheten av ett teoretiskt utrymme för humor visavi didaktik)

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Per Alvsten; Lucas Lindahl; [2016]
    Nyckelord :Didaktik; epistemologi; filosofi; historia; humor; idéhistoria; kunskapshistoria; kunskapsteori; lärande; pedagogik;

    Sammanfattning : Syftet med detta examensarbete är att utreda följande frågeställningar: Går det att teoretiskringa in humor och synliggöra den som en del av didaktisk verksamhet? Kan humor teoretisktsett spela en roll i undervisning? Vår hypotes är således att humor kan spela en meningsfull,kanske rent av betydande didaktisk pedagogisk roll i undervisning i allmänhet, och densvenska gymnasieskolan som vi arbetar inom i synnerhet. Metoden vi valt är att utföra enteoretisk undersökning, genom ett litteraturstudium, för att utröna om det finns utrymme förhumor inom didaktik och pedagogik på en teoretisk nivå. LÄS MER

  5. 5. Frihet och verklighet : En studie i Rudolf Steiners tidiga immanensfilosofi

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Institutionen för kultur och lärande

    Författare :Torsten Lundberg; [2016]
    Nyckelord :Philosophy; Steiner; Philosophie der freiheit; Steiner; Filosofi; Rudolf Steiner; immanensfilosofi; frihet; verklighet; tänkande; kunskapsteori; tankemonism; konkret monism; Goethe; Fichte; Volkelt; Aristoteles; epagoge; induktion; Jaap Sijmons; Kaj Skagen; idealism; jaget; Hartmann; frihetens filosofi; Bo Dahlin; Hans Ruin;

    Sammanfattning : The young Rudolf Steiner began a 15-year commitment to edit and comment on Goethe's scientific writings in 1882. He had studied Kant for years, but fully in line with Kant's later idealistic followers he saw no need of transcendent principles. Fichte, Schelling and Hegel, however, never developed a proper scientific foundation for knowledge itself. LÄS MER