Sökning: "låg ekonomisk standard"

Visar resultat 1 - 5 av 25 uppsatser innehållade orden låg ekonomisk standard.

  1. 1. Bokningsväg till vårdbesök : Faktorer som har betydelse för hur patienter väljer att göra sin bokning – En mixad studiedesign

    Magister-uppsats, Högskolan i Skövde/Institutionen för hälsovetenskaper

    Författare :Maria Johansson Skrote; Helén Thorold Nylin; [2023]
    Nyckelord :eHealth; digital health; digital patient experience; self-scheduling; web-based; E-hälsa; digital hälsa; digital patientupplevelse; självbokning; webbaserad;

    Sammanfattning : Introduktion: Digitala lösningar ökar inom vården och samhället. Digitala lösningar för vårdkontakt, bokning av tid samt vårdbesök finns idag och ökar i utbredning. I Vision ehälsa 2025 framhålls vikten av att hålla fokus på jämlikhet och jämställdhet när digitala verktyg utformas. LÄS MER

  2. 2. Stockholms utveckling i ljuset av Sassens teori om globala städer

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Sociologi

    Författare :Josef Wärmländer; [2023]
    Nyckelord :Ekonomisk ojämlikhet; Stockholm; Sverige; global stad; Sassen; Business and Economics; Social Sciences;

    Sammanfattning : Föreliggande studie syftar till att undersöka om den ekonomiska ojämlikheten ökat mer i Stockholm jämfört med resten av landet mellan 2011 och 2021 i ljuset av Stockholm som global stad utifrån Saskia Sassens teorier kring globala städer som predicerar att den ekonomiska ojämlikheten ökar i de globala städerna, då dessa kräver en högre andel både kvalificerad och okvalificerad arbetskraft jämfört med andra städer. Studien analyserar officiell statistik från statistiska centralbyrån över utvecklingen av andelen invånare med låg- respektive hög ekonomisk standard och jämför utvecklingen i Stockholm med den i resten av Sverige. LÄS MER

  3. 3. Miljonprogrammet : Behovet då och idag

    M1-uppsats, Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystem; Linköpings universitet/Tekniska fakulteten

    Författare :Martin Säl; [2022]
    Nyckelord :miljonprogrammet; bostadsbestånd; befolkning; rekordåren; tillväxt; trångboddhet; bostadsstandard; miljöcertifieringar; miljömål; bostadsbehov; social housing; marknadshyra;

    Sammanfattning : Miljonprogrammet är benämningen på ett statligt stöttat konstruktionsmål om 1 miljon bostäder på 10 år, under perioden 1965-1975. Innan miljonprogrammet upplevdes en kraftig befolkningstillväxt till följd av så kallade babybooms och hög arbetskraftsinvandring, en stor bostadsbrist, en låg standard på bostäder där många hushåll saknade utrustning som anses basal idag, en kraftig ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster som ökade efterfrågan på bättre och rymligare boenden samt ett utbrett problem med trångboddhet. LÄS MER

  4. 4. Återbruk eller rivning vid fastighetsutveckling : En studie om utmaningar med utgångspunkt från kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

    Författare :Filip Åstrand; Fredrik Lundin; [2022]
    Nyckelord :Architecture; Construction technology Sustainable development; Cultural heritage; Reuse; Arkitektur; Byggteknik; Hållbart byggande; Kulturhistoria; Återbruk;

    Sammanfattning : Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. LÄS MER

  5. 5. Rumslig felmatchning i Uppsala län : Bostadsort på bekostnad av livskvalitet

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Kulturgeografiska institutionen

    Författare :Emil Bromark; [2022]
    Nyckelord :Rumslig felmatchning; Uppsala län; Kollektivtrafik; Social hållbarhet; GIS;

    Sammanfattning : Det finns en kunskapslucka om hur svensk kollektivtrafik kan stärka social hållbarhet. Teorin om rumslig felmatchning är fortfarande en tämligen outforskad teori i svensk kontext som, om den implementeras, skulle kunna bidra med beslutsunderlag för svenska beslutsfattare. LÄS MER