Sökning: "litterärt lärande"

Visar resultat 1 - 5 av 10 uppsatser innehållade orden litterärt lärande.

  1. 1. ”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Matilda Andersson; Frida Östberg; [2021]
    Nyckelord :demokrati; didaktiska frågor; högstadiet; identitet; litteratur; lärare; läsning; skola; skönlitteratur; svenska; undervisning; värdegrund;

    Sammanfattning : Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. LÄS MER

  3. 2. Nu ska vi snacka om mannen - igen! : En studie om litterär representation, litterärt arbete och potentiellt meningsskapande i gymnasieskolan

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Luleå tekniska universitet/Institutionen för konst, kommunikation och lärande

    Författare :Elin Andersson; [2020]
    Nyckelord :Masculinity; literary representation; hegemonic masculinity; fiction; meaning making; gender studies; L1 teachers; stereotype; upper secondary school; Maskulinitet; hegemonisk maskulinitet; genusstudier; litterära representationer; skönlitteratur; meningsskapande; svensklärare; gymnasieskolan;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur maskulina representationer i utvalda skönlitterära böcker framställdes och att studera svensklärares utsagor kring arbetet med dessa manliga representationer på gymnasiet samt hur svensklärares arbete med de maskulina representationerna kunde verka meningsskapande i klassrummet.      Våldet ökar bland unga män och det är färre pojkar än flickor som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. LÄS MER

  4. 3. Har skönlitteraturen en plats i religionskunskapen? : Olika perspektiv på lärande, litteratur och ungdomar

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan Dalarna/Religionsvetenskap

    Författare :Linus Christenson; [2019]
    Nyckelord :empati; livsfrågor; religionskunskap; skönlitteratur; innehåll;

    Sammanfattning : Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. LÄS MER

  5. 4. "Varför läsa böcker ens?" : En empirisk studie som jämför modalitet och textrörlighet i engelskspråkiga texter

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Jönköping/Högskolan för lärande och kommunikation

    Författare :Sofia Ekström; [2018]
    Nyckelord :läsfröståelse; narrativ; textrörlighet; film; multimodal; engelska;

    Sammanfattning : Multimodala texter influerade av fantasy-genren har visat sig vara en motivationshöjande tillgång som kan gynna språkkunskaperna. I studien förklarar den narrativa teorin vad som sker när läsaren upplever ett litterärt verk, men även i mötet med rörliga bilder. LÄS MER

  7. 5. En egen röst : En komparativ studie i karaktäriseringen av Madeleine Usher i Edgar Allan Poes och Bethany Griffins skräcklitteratur

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Caroline Matt; [2015]
    Nyckelord :Poe; Griffin; Usher; gotik; skräcklitteratur; genus; genuskritik; genussystem; genuskontrakt; karaktärisering;

    Sammanfattning : Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. LÄS MER