Sökning: "markfuktighetsklass"
Visar resultat 1 - 5 av 9 uppsatser innehållade ordet markfuktighetsklass.
1. Relationen mellan ståndortsindex, markfuktighetsklass och granbarkborreangrepp i Uppsala och Västmanland
Kandidat-uppsats, SLU/School for Forest ManagementSammanfattning : De senaste tre åren har i genomsnitt 25 procent av den magra marken planterats med gran i Sverige. Gran växer bäst på bördiga marker med god markfuktighet. Trenden har lett till att Skogsstyrelsen meddelat ett stopp för föryngring av gran på tallmark fr.o. LÄS MER
2. Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran
Kandidat-uppsats, SLU/School for Forest ManagementSammanfattning : Som examensarbete på skogsmästarprogrammet har en studie genomförts som syftar till att göra en uppföljning på ett antal av Sveaskogs skogssådder. Trakterna som inventerades gällande återbeskogning var geografiskt spridda runt Skinnskatteberg och sådda åren 2018, 2019 och 2020. LÄS MER
3. Kan skogsgödsling effektiviseras med hjälp av SLU Markfuktighetskarta?
Kandidat-uppsats, SLU/School for Forest ManagementSammanfattning : Den bristande tillgängligheten på kväve hämmar många av de boreala och tempererade skogarnas tillväxt. Att gödsla med kväve har visat sig vara en av de mest effektiva produktionshöjande åtgärderna för att öka skogens avkastning. Gödslingsaktiviteten i Sverige kom att öka som mest under 1970-talet. LÄS MER
4. Hur tidpunkten för och samordningen av föryngringsåtgärder påverkar föryngringsresultatet och konkurrenstrycket i plantskogen
Master-uppsats, SLU/Dept. of Forest Ecology and ManagementSammanfattning : Enligt Skogsvårdslagen skall åtgärder för etablering av nästkommande bestånd senast vara vidtagna under det tredje året efter avverkning och lagen begränsar sålunda den längst tillåtna kalmarkstiden. Kalmarkstidens längd är känd att påverka faktorer av betydelse för föryngringsresultatet, men kan även tänkas påverka det konkurrenstryck planterade plantor senare utsätts för från naturligt föryngrade plantor. LÄS MER
5. Uppföjlning av SCA:s nya drivningsmetod "Skonsam Effektiv Drivning"
Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Forest Ecology and ManagementSammanfattning : Körskadeproblematiken inom skogsbruket har under flera år varit en prioriterad fråga. När körskador uppstår på skogsmarken på grund av drivning kan det ha oönskade effekter som t.ex. kvicksilverutlakning, tillväxtförluster och försämrade livsmiljöer för vattenlevande organismer. LÄS MER