Avancerad sökning

Visar resultat 1 - 5 av 18 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.

  1. 1. Akademiskt skrivande på gymnasienivå : En kvantitativ studie av skriftlig framställan i nationella prov av samhällselever med svenska som andraspråk

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi

    Författare :Carolina Heedman; [2022-06-23]
    Nyckelord :textanalys; nationella prov; BICS; CALP; produktivt ordförråd; akademiska markörer;

    Sammanfattning : Syftet med denna undersökning är att kartlägga vilka akademiska markörer som gymnasieelever använder och utifrån resultaten dra slutsatser om vilka områden inom akademiskt skrivande som kan vidareutvecklas. I denna studie används begreppet akademisk markör som ett samlingsnamn på delar i en text som gör att den stilmässigt upplevs som akademisk. LÄS MER

  2. 2. Jämförande analys av argumenterande texter i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Aliaksandra Rybachkina; [2022]
    Nyckelord :svenska som andraspråk; argumenterande texter; nationella prov; argumentanalys;

    Sammanfattning : Syftet med detta arbete är att undersöka om gymnasielevernas argumenterande texter följer en typisk struktur för argumentation och om det finns skillnader i texterna mellan elever som läser svenska som andraspråk 1 och svenska 1 på gymnasiet. Undersökningen görs genom argumentanalys och analys av textmönster utifrån en handbok som riktmärke. LÄS MER

  3. 3. Metaforbruk i gymnasieelevers texter i svenska som andraspråk : Från spela roll till skräckslagande

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för språkdidaktik

    Författare :Tova Gulliksson; [2021]
    Nyckelord :metafor; svenska som andraspråk; nationellt prov; skrivande;

    Sammanfattning : I föreliggande studie undersöks metaforbruket i 27 uppsatser från det nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 i svensk gymnasieskola utifrån ett diskursdynamiskt förhållningssätt till metaforer. Antal och andel metaforer i materialet sammanställdes och analyserades för att utreda om mängden metaforer i texter med betygen E eller D skilde sig från mängden metaforer i texter med betygen B eller A. LÄS MER

  4. 4. Språklig jakt efter höga betyg : Finns det någon relation mellan betyg och användning av interpersonella funktioner i nationella prov?

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

    Författare :Rosa Vaillard Moliner; [2021]
    Nyckelord :Systemisk-funktionell grammatik; interpersonell metafunktion; språkhandlingar; modusmetaforer; modalitet; modala verb; interpersonellt satsadverbial; modalitetsmetaforer; nationella prov; betyg.;

    Sammanfattning : Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. LÄS MER

  5. 5. ”Frågan är om eleven i huvudsak följer skriftspråkets normer?” : Sve-lärares bedömning av sva-elevers ”språk och stil” i det nationella provets delprov C i svenska 1

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan Dalarna/Svenska som andraspråk

    Författare :Anna Björnheden; [2020]
    Nyckelord :svenska som andraspråk; svenska; gymnasieskolan; bedömning; språksyn; sva-diskurs;

    Sammanfattning : I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. LÄS MER