Sökning: "nja 1987 s 692"
Hittade 5 uppsatser innehållade orden nja 1987 s 692.
1. Revisorns ansvar i förhållande till tredjeman
Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för handelsrättSammanfattning : Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. LÄS MER
2. Om revisorns externa skadeståndsansvar gentemot tredje man
Kandidat-uppsats, Institutionen för ekonomiSammanfattning : Culpabedömningen- Revisorns skadeståndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadeståndsskyldighet skall inträda krävs det att skadan tillfogas uppsåtligen eller av oaktsamhet genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. LÄS MER
3. Rådgivares ansvar för ren förmögenhetsskada till följd av vårdslös rådgivning
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionenSammanfattning : Olika yrkesgrupper kan arbeta som rådgivare. De vanligaste torde vara revisorer, advokater, mäklare och värderingsmän. Rådgivaransvar innebär att rådgivare ansvarar för ren förmögenhetsskada som uppkommer om rådgivaren lämnar felaktig eller vilseledande information. LÄS MER
4. Inomkontraktuellt ansvar vid professionell rådgivning - En principiell diskussion om det tillitsbaserade rådgivaransvaret
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionenSammanfattning : Professionella rådgivares skadeståndsansvar har på senare tid tilldragit sig allt mer uppmärksamhet såväl i rättspraxis som i doktrin. Det s.k. rådgivaransvaret avser skadestånd för ren förmögenhetsskada för felaktiga råd, upplysningar och annan information. LÄS MER
5. Ansvarsfrågor mellan certifikatutfärdare och mottagare av elektroniska signaturer
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionenSammanfattning : Elektroniska signaturer används för att signera elektroniska dokument och därigenom går det att se av vem en handling är utfärdad och att den är oförändrad. Signeringen sker vid användande av asymmetrisk kryptering med en hemlig nyckel och verifieringen med en till den hemliga nyckeln hörande offentlig nyckel. LÄS MER