Sökning: "oäkta barn"

Visar resultat 1 - 5 av 21 uppsatser innehållade orden oäkta barn.

  1. 1. Presumtionsreglernas vara eller icke vara. En studie om de föräldraskapspsrättsliga presumtionsreglernas relevans i dagens samhälle med utgångspunkt i grunden för reglerna samt principen om barnets bästa

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Matilda Siling; [2022-02-04]
    Nyckelord :Rättsligt föräldraskap; Fastställande av rättsligt föräldraskap; Faderskap; Föräldraskap; Faderskapspresumtion; Föräldraskapspresumtion; Äktenskap; Sambo; Barnkonventionen; Barnets bästa; Biologisk förälder; Genetisk förälder; Social förälder;

    Sammanfattning : Ett barn som föds av kvinna som är gift med en man kommer direkt vid födseln få två rättsliga föräldrar. ”Pater est quem nuptiae demonstrant,” som i svensk rätt benämns som faderskapspresumtionen, härstammar från den romerska rätten och har varit gällande i svensk rätt i över 100 år. LÄS MER

  3. 2. Utomäktenskapliga födslar i Karlskrona Kommun : En kvantitativ studie av fyra socknar/församlingar från 1875 till 1925

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

    Författare :Daniel Adolfsson; [2022]
    Nyckelord :Illegitimate children; unmarried mothers; unmarried mother; children born out of wedlock; unknown fathers; stillbirth; Rödeby; Tving; Fridlevstad; Karlskrona; Blekinge; 19th century; 20th century; peasant society; agrarian society; industrialization; Oäkta barn; ogifta mödrar; ogift moder; barn födda utom äktenskap; utomäktenskapliga barn; okända fäder; dödföddhet; Rödeby; Tving; Fridlevstad; Karlskrona; Blekinge; 1800-tal; 1900-tal; bondesamhälle; agrarsamhälle; industrialisering;

    Sammanfattning : The study examines the occurrence of children born out of wedlock in four parishes belonging to the current Karlskrona municipality during the period 1875–1925. The parishes surveyed are Fridlevstad, Rödeby, Tving and Karlskrona city-parish. LÄS MER

  4. 3. Till Guds förtörnelse : Utom äktenskapet födda kvinnor i Stranda härad under 1800-talet och 1900-talets första hälft.

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

    Författare :Hampus Bodenholm; [2021]
    Nyckelord :Oäkta barn; kvinnor; Stranda härad; Döderhult; Mönsterås; Ålem; social kontroll; status.;

    Sammanfattning : The purpose of the work is to investigate what the conditions were like for women born out of wedlock during the 19th century in Stranda judicial district in Småland. Since the Middle Ages, illegitimate children have had a special position in Swedish society, they have been regulated by both laws and by the religious power and this makes them an interesting group to investigate. LÄS MER

  5. 4. Vårdandet vid prehospital förlossning : En kvalitativ intervjustudie av ambulanssjuksköterskans erfarenheter

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

    Författare :Amanda Törnqvist; Helena Wennerbäck; [2021]
    Nyckelord :ambulanssjuksköterska; erfarenheter; prehospital förlossning; förlossning; komplikationer; ambulans; utbildning;

    Sammanfattning : De senaste åren har kraven på ambulanssjukvården ökat och i takt med vårdens centralisering står ambulanssjuksköterskan allt oftare inför uppdrag med prehospital förlossning. Uppdraget är förknippat med höga förväntningar på att ambulanssjuksköterskan ska kunna hantera förlossningssituationen. LÄS MER

  7. 5. SHARENTING: ”MITT FLÖDE BESTÅR JU MESTADELS AV MITT BARN” - En kvalitativ intervjustudie som undersöker bakomliggande anledningar till att mammor delar bilder på sina barn på Instagram och Facebook.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

    Författare :Isabell Ahlström; [2020-06-25]
    Nyckelord :Sharenting; Instagram; Facebook; uses and gratification; framställning; digital identitet; gemenskap; bekräftelse; tillhörighet; informationsdelning.;

    Sammanfattning : Syfte: Syftet är att undersöka vilka bakomliggande anledningar som gör att mammor väljer att publicera bilder på sina barn på Instagram och Facebook. Teori: Studien utgår från Uses and gratifications samt teorier kring framställning online. LÄS MER