Sökning: "penningpolitik"
Visar resultat 21 - 25 av 84 uppsatser innehållade ordet penningpolitik.
21. Okonventionell penningpolitik och nettoutdelningar : En kvantitativ studie på amerikanska börsnoterade företag
Magister-uppsats, Umeå universitet/FöretagsekonomiSammanfattning : .... LÄS MER
22. Potential implications of the introduction of CBDC for the conduct of monetary policy and the preservation of financial and monetary stability : A case study of the Central Bank of Sweden
Master-uppsats, KTH/Industriell ekonomi och organisation (Inst.)Sammanfattning : The past decade has offered up some fintech innovations that are gradually reshaping the financial sector. Phasing out of paper currencies together with the populatization of the private digital currencies has propelled central banks to consider issuance of their digital currencies – so called Central Bank Digital Currency (CBDC). LÄS MER
23. Bostadspriser i inflationsmått och penningpolitik : En analys av effekterna av alternativa inflationsmått på den svenska reporäntan 2005-2017
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionenSammanfattning : De svenska bostadspriserna har de senaste åren ökat betydligt snabbare än inflationen. Uppsatsen beräknar Sveriges inflation under perioden 2005–2017 med ett inflationsmått som använder anskaffningsansatsen för att mäta boendekostnader. LÄS MER
24. Effects of Quantitative Easing on the Swedish Real Estate Market, an ARDL Approach
Master-uppsats, KTH/Fastigheter och byggandeSammanfattning : Quantitative easing (QE) is an unconventional monetary policy tool used by central banks to stimulate the economy in times when conventional monetary policy is not sufficient. In the wake of covid-19, central banks around the world has announced significant increases in their QE-programs. LÄS MER
25. Effekter av Sveriges penningpolitik på den svenska ekonomin
Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS)Sammanfattning : Abstrakt Studien undersöker effekterna av penningpolitiken på den svenska ekonomin genom att använda VARmodellen. Datan är från 1993-2016 variablerna till studien är stibor räntan, Sveriges reala växelkurs, BNP och KPI enligt den teoretiska ramen skulle de variablerna kunna förklara penningpolitiken i en liten öppen ekonomi. LÄS MER