Sökning: "psykologi i skolan"

Visar resultat 1 - 5 av 460 uppsatser innehållade orden psykologi i skolan.

  1. 1. Barn och ungdomars psykiska hälsa i skolan : En kvalitativ intervjustudie

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

    Författare :Evelina Ramstedt; Elin Holm Sundqvist; [2023]
    Nyckelord :Children; Youths; School; Mental health; Mental illnes; Stress; Barn; Ungdomar; Skola; Psykisk hälsa; Psykisk ohälsa; Stress;

    Sammanfattning : Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie. Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och ungdomar idag, även kraven i skolan och i samhället har ökat. Sociala medier och barns ökande skärmtid har också en negativ inverkan på barn och ungdomars psykiska mående. LÄS MER

  3. 2. Studera starkt : En fenomenografisk studie om en intervention i positiv psykologi

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Kungl. Musikhögskolan/Institutionen för musik, pedagogik och samhälle

    Författare :Lif Frida; Winbäck Julia; [2023]
    Nyckelord :well-being; motivation; positive psychology; positive pedagogy; music education; Project: Study with Strength; välmående; motivation; positiv psykologi; positiv pedagogik; musikpedagogik; Projekt: Studera starkt;

    Sammanfattning : Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur elever och lärare uppfattar och samtalar om motivation och välmående, i förhållande till positiv psykologi. Som avgränsning har vi valt att undersöka elevers och lärares uppfattningar om interventionskursen Studera starkt. LÄS MER

  4. 3. Emotion AI in Mental Healthcare : How can affective computing enhance mental healthcare for young adults?

    Master-uppsats, KTH/Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS)

    Författare :Nassim Sheykholeslami; [2022]
    Nyckelord :Artificial Intelligence; Emotion AI; Affective Computing; Machine Learning; Mental Health; Digital Mental Health Applications; mHealth; Anxiety; Depression; Psychological Therapy; COVID-19; Artificiell intelligens; känslobaserad AI; affektiv databehandling; maskininlärning; psykisk hälsa; digitala tillämpningar för psykisk hälsa; mHälsa; ångest; depression; psykologisk terapi; COVID-19;

    Sammanfattning : There has been a stigma attached to mental health for years, with many people afraid to seek help from mental health professionals due to negative stereotypes about those seeking help. Young adults in particular are still reluctant in regards to seeing a therapist since they are ashamed, do not want to show weakness or they perceive their need for therapy as low. LÄS MER

  5. 4. “Jag bara mår”: Hur gymnasieungdomar berättar om välmående och vad som är betydelsefullt för hur de mår

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Institutionen för psykologi

    Författare :Amanda Svedberg; Anna Friman; [2022]
    Nyckelord :well-being; adolescents; well-being literacy; school and well-being; positive psychology; välmående; ungdomar; välmåendeliteracitet; skola och välmående; positiv psykologi; Medicine and Health Sciences;

    Sammanfattning : Den här kvalitativa studien syftade till att undersöka hur ungdomar beskriver begreppet välmående, hur de beskriver sin självkänsla och sina egna och andras krav har för betydelse för välmående samt hur olika aktiviteter och miljöer spelar roll för välmående, enligt de själva. För att undersöka detta intervjuades åtta förstaårs gymnasieelever. LÄS MER

  7. 5. HUR OMOTIVERADE ELEVER BLIR MOTIVERADE : En kvalitativ intervjustudie om vilka faktorer tidigare omotiverade gymnasieelever upplevt haft störst betydelse för motivationen att börja prioritera skolan.

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

    Författare :Göran Hestner; [2022]
    Nyckelord :Motivation; High school students; Self Determination Theory; The parental effect; The peer effect.; Studiemotivation; Gymnasiet; Elev-personal-relation; Studieplan; Self Determination Theory; The parental effect; The peer effect.;

    Sammanfattning : Denna kvalitativa intervjustudie sökte svar på frågan om hur tidigare kraftigt omotiverade elever som exponerats för allehanda insatser i syfte att stimulera studiemotivationen beskriver betydelsen av de olika påverkansfaktorer som ledde fram till att eleven i sin motivationsutveckling blev så studieinriktad att måluppfyllelsen räckte, eller såg ut att räcka, till minst en komplett gymnasieexamen. Resultaten gav för handen att endast en av skolans insatser beskrevs som betydelsefull: etablering av en förtroendefull relation med någon personal, oaktat vilken, men endast om den också utmynnade i en studieplan som eleven kunde tro på och som med fördel kontinuerligt följdes upp. LÄS MER