Sökning: "språkideologi"

Visar resultat 1 - 5 av 12 uppsatser innehållade ordet språkideologi.

  1. 1. Jag kan svenska, engelska och tyska men jag är inte flerspråkig : En språkideologisk analys av lärares syn på flerspråkighet

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

    Författare :Julia Buchalle Karlsson; [2021]
    Nyckelord :Flerspråkighet; enspråkighetsnorm; språkideologi; språkhierarki;

    Sammanfattning : Studiens syfte var att undersöka lärares syn på flerspråkighet i grundskola, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, utreda om det existerar enspråkiga och språkhierarkiska föreställningar kring lärarnas uppfattningar samt om det skilde sig mellan SVA/SFI-lärare och lärare i övriga ämnen. Studien undersökte 130 informanter om deras syn på flerspråkighet genom en webbaserad enkätstudie. LÄS MER

  2. 2. Maktkamp om svenska språkets spelregler : En fältanalys av språkets relation till medborgarskap i Sverige

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Centrum för tvåspråkighetsforskning; Stockholms universitet/Centrum för tvåspråkighetsforskning

    Författare :Daniel Ekström; Johnny Hermansson; [2020]
    Nyckelord :Language requirements; citizenship; language tests; field; language ideologies; Språkkrav; medborgarskap; språktest; fält; språkideologi;

    Sammanfattning : Denna studie behandlar den offentliga debatt som uppstått i kölvattnet av januaripartiernas förslag om språktest för medborgarskap som presenterades i januari 2019. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöks de språkideologier och de synsätt på medborgarskap som kommer till uttryck i debattinläggen. LÄS MER

  3. 3. Ungdomar tycker, talar och känner om en språklig variation : En kvalitativ fokusgruppsstudie om attityder till och benämningar för migrationsrelaterad språklig variation

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Karlstads universitet/Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013)

    Författare :David Göransson; [2020]
    Nyckelord :language ideology; attitudes; migration-related language variation; folk linguistics; focus groups; språkideologi; attityder; migrationsrelaterad språklig variation; folklingvistik; fokusgrupper.;

    Sammanfattning : Denna uppsats, ”Ungdomar tycker, talar och känner om en språklig variation – En kvalitativ fokusgruppsstudie om attityder till och benämningar för migrationsrelaterad språklig variation”, har som syfte att undersöka olika attityder till migrationsrelaterad språklig variation bland ungdomar i Värmland. Samt att kartlägga vad den språkliga variation kallas av ungdomarna. LÄS MER

  4. 4. Arabic-speaking Immigrant Parents´ Views on Heritage Language Maintenance and identity Construction for Children in Sweden

    Master-uppsats, Linköpings universitet/Institutionen för tema

    Författare :Israa Maher Attaallah; [2020]
    Nyckelord :language ideology; language policy; heritage language maintenance; Levantine Arabic-speaking immigrants; immigrant children; identity; Palestine; Syria; Sweden; أيديولوجيا اللغة، سياسة اللغة، الحفاظ على اللغة الأم، المهاجرون العرب من بلاد الشام، الأطفال المهاجرون، الهوية، فلسطين، سوريا، السويد; språkideologi; modersmål; arabisktalande invandrare; invandrare barn; identitet; Palestina; Syrien; Sverige;

    Sammanfattning : This study investigates how Levantine Arabic-speaking immigrant parents´ language ideologies, i.e how they think and feel regarding heritage language maintenance, and language policies influence heritage language maintenance or loss for their children. LÄS MER

  5. 5. Skäl till språkhistoria En diskurs-historisk analys av legitimering och kategorisering av språkhistoria inom gymnasieskolans svenskämne

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Johanna Rosenlind; [2020]
    Nyckelord :Språkhistoria; Kritisk diskursanalys; Legitimering; Språkideologi; Attityd; Läroplaner; Språkhistoriedidaktik; Svenskämnesdidaktik;

    Sammanfattning : Utifrån en kritisk diskursanalys granskas i denna studie nio styrdokument för gymnasieskolans svenskämne från åren 1933 till 2017 med syftet att synliggöra hur språkhistoria har legitimerats och kategoriserats. Inspirerad av Norman Faircloughs kritisk-realistiska tolkning av diskurs undersöks dessutom vilka språkideologiska influenser som kan ha påverkat framskrivningen av språkhistorieämnet. LÄS MER