Sökning: "språkvård"

Visar resultat 1 - 5 av 37 uppsatser innehållade ordet språkvård.

  1. 1. När ord står mot ord : Om mätning och värdering av språklig variation och språkliga föreställningar ur ett språkvårdsperspektiv

    Master-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Elin Montecinos; [2023]
    Nyckelord :språkvård; språkattityder; språkattitydforskning; språkbruk; skriftbruk; skriftspråk; korpusundersökning; språklig variation; språkriktighet;

    Sammanfattning : Språkvård förutsätter god kunskap om aktuellt språkbruk och om de språkattityder som finns. Men hur studerar och hur förhåller sig språkvården till bruk och attityder när variationen i bruket är stor och det saknas metoder för att undersöka attityder till skrivet språk? Denna undersökning syftar till att dels belysa förhållanden mellan språkvård, språkbruk och språkattityder, dels bidra till kunskaps- och metodutveckling inom språkattitydforskningen. LÄS MER

  3. 2. Hens väg in i svenskan : En diakron korpusstudie av bruket av hen i bloggtexter

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Märta Berglund; [2022]
    Nyckelord :hen; könsneutrala pronomen; språkförändring; språkvård; feministisk språkplanering;

    Sammanfattning : Denna uppsats behandlar hur bruket av hen har sett ut i bloggtexter sedan början av 2000-talet. Syftet med undersökningen är att studera på vilket sätt man använder pronomenet hen i vardagligt språk och hur detta har förändrats med åren. LÄS MER

  4. 3. Lite mer tydligare? : Bruket av dubbel adjektivkomparation ur ett språkriktighetsperspektiv

    Magister-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Elin Montecinos; [2022]
    Nyckelord :dubbel adjektivkomparation; språknormer; språkvård; språkriktighet; korpusundersökning;

    Sammanfattning : Normalt kompareras adjektiv i svenskan antingen med ändelserna -are och -ast eller genom omskrivning med mera och mest, men ibland kan man se en kombination av dessa varianter, som i mer intressantare eller mest underbarast. Detta trots att det för de flesta med svenska som modersmål strider mot språkkänslan. LÄS MER

  5. 4. "Dåligt och onödigt av public service" : En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service

    Magister-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

    Författare :Vanja Vinter; [2021]
    Nyckelord :Folk linguistic perspective; public service; swear words; swearing; content analysis; language usage; analysis of interpersonal communication; legitimation analysis; Folklingvistiskt perspektiv; public service; svordomar; svärande; innehållsanalys; språkvård; interpersonell analys; legitimitetsanalys;

    Sammanfattning : The aim of this study is to analyse and categorise reports of swearing in public service media for the past ten years, as well as analysing the approach taken to the private persons making the reports and the reports themselves by the governing body Granskningsnämnden. Additionally, the language norm conflicts displayed were analysed. LÄS MER

  7. 5. Klarspråk för vem? : - uppfattningar om språket i Försäkringskassans beslutsbrev ur språkvårdarens, handläggarens och mottagarens perspektiv

    Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska

    Författare :Elin Montecinos; [2021]
    Nyckelord :klarspråk; myndighetsspråk; Försäkringskassan; beslutsbrev; byråkratiskt språk; klarspråksarbete; språkvård; språkvårdare; handläggning; handläggare; mottagare; begriplighet; språklagen; myndighetstexter; skrivande; juridisk text; tillfällig föräldrapenning; TFP;

    Sammanfattning : De flesta myndighetstexter skrivs idag med utgångspunkt i att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt enligt språklagens klarspråksparagraf, men vilken potential finns egentligen i denna typ av språkvård? Klarspråksarbetet på Försäkringskassan är både omfattande och prisbelönt och syftet med denna undersökning är att beskriva förutsättningarna för Försäkringskassans klarspråksintention att komma medborgarna till del i form av begripliga beslutsbrev. För detta syfte har jag i intervjuer och enkäter undersökt språkvårdares, handläggares och potentiella mottagares uppfattningar om språket i beslutsbrev. LÄS MER