Sökning: "teoretiska utgångspunkter i förskolan"

Visar resultat 6 - 10 av 140 uppsatser innehållade orden teoretiska utgångspunkter i förskolan.

  1. 6. Samhällskunskap i förskolan? : En allmän litteraturstudie om samhällsorienterande ämnen i nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan samt samhällsorienterande ämnenas nödvändiga roll i förskolan.

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Stockholms universitet/Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

    Författare :Mahmut Şamil Akan; [2023]
    Nyckelord :Samhällsorienterande ämnen; nationella; läroplaner; betänkanden; förskola;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie är att undersöka hur nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan formulerar samhällsorienterande ämnen. De samhällsorienterande ämnena som den här studien undersöker utgår från Epstein (2014) och är mångfald, samhällsroller, regler, demokrati, ekonomi, historia, geografi samt ekologi. LÄS MER

  2. 7. Vi kan leka den leken utomhus : En studie om hur barnen skapar kulturer och platser inomhus jämfört utomhus på förskolan

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS)

    Författare :sandra jambrisak; [2023]
    Nyckelord :barns platser; förskola; kamratkultur; platser för barn; tolkande reproduktion;

    Sammanfattning : I den här uppsatsen har syftet varit att få en förståelse hur barnens kamratkulturer är i deras fria lek inomhus kontra utomhus. Syftet med studien var att få en förståelse för hur barnen skapar platser och kulturer i sin fria lek inomhus samt utomhus på förskolan. LÄS MER

  3. 8. Teknik och det kompensatoriska arbetet i förskolan : Hur framställs teknik egentligen?

    M1-uppsats, Luleå tekniska universitet/Pedagogik, språk och ämnesdidaktik

    Författare :Elin la Fleur; Jessica Kempe; [2023]
    Nyckelord :Artefakt; erfarenheter; framställa; förskolan; teknik.;

    Sammanfattning : Syftet med studien var att skapa förståelse för förskollärares uppfattningar av det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikundervisningens såväl som deras förhållningssätt till teknik och teknikämnet i sig. Vidare syftar arbetet till att åskådliggöra hur barns förhållningssätt till teknik kommer till uttryck i undervisningssituationer. LÄS MER

  4. 9. Högläsningens betydelse för barns språkutveckling : Med teoretiska utgångspunkter i design för lärande

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)

    Författare :Camilla Fares; Makeda Araya; [2023]
    Nyckelord :barns perspektiv; förskola; design i lärande; design för lärande; högläsning; språkutveckling; socialsemiotik; meningsskapande; multimodalitet; transformationer;

    Sammanfattning : Studien undersöker hur barn skapar språkliga erfarenheter under och efter högläsning i förskolan. Med teoretiska utgångspunkter i design för- och i lärandeperspektiv undersöks vad barns reflektioner blir av böcker och hur de kan stöttas i sin språkutveckling samt hur barnen transformerar sin förståelse av sagan. LÄS MER

  5. 10. ” En utmaning vi har är verkligen att få till att lyssna på barn” : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av förskolans yngsta barns kommunikation och delaktighet.

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

    Författare :Rebecka Lundberg; Fanny Svensson; [2023]
    Nyckelord :Förskola; barn; delaktighet; uttryckssätt; kommunikation; förskollärares arbetssätt.;

    Sammanfattning : Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolans yngsta barns kommunikation, hur förskollärarna tolkar det och arbetar med det i relation till barns delaktighet. Frågeställningarna som besvarats i studien är: Hur beskriver förskollärarna att barns kommunikation kan förstås i förskolan? Och vilka redskap berättar förskollärarna att de använder i verksamheten för att barns kommunikation ska vara en bidragande faktor till deras delaktighet? För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har genomförts med hjälp av totalt sex semistrukturerade intervjuer. LÄS MER