Sökning: "vad är definition språk"
Visar resultat 1 - 5 av
47 uppsatser innehållade orden vad är definition språk.
-
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Författare :Lukas Klasson; Isabelle Nilsson; [2023]
Nyckelord :Linguistic landscapes; Språkliga landskap; lärare; språkpolicy; språkideologier; flerspråkighet;
Sammanfattning :
Vad räknas som språk? Det var den fundering som först uppkom då beslutet att utföra en studie i ämnet språkliga landskap var fattat. När vi satte oss in i forskningen på området insåg vi att det språkliga landskapet kan utgöras av mer än exempelvis skriftspråk eller verbalt språk, såsom exempelvis svenska, engelska eller arabiska. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för språk, litteratur och lärande
Författare :Johanna Svenningsson; [2023]
Nyckelord :skrivundervisning; skrivutveckling; undervisningsmetoder; skrivdiskurser; högstadiet;
Sammanfattning :
Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning
Författare :Karin Lundberg; [2023]
Nyckelord :moderna språk; inkludering; delaktighet; en maximerad användning av målspråket; inkluderande undervisning; NPF; läs- och skrivsvårigheter;
Sammanfattning :
Studiens syfte är att bidra till ökade kunskaper om verksamma pedagogers syn på inkludering, en maximerad användning av målspråket i undervisningen och inkluderande undervisningsmetoder i moderna språk. Semistrukturerade kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med en specialpedagog och fem lärare i moderna språk från två skolor i Stockholmsområdet. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Mälardalens universitet/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Författare :Josefin Hjerpe; Åsa Hellberg; [2023]
Nyckelord :Anpassad grundskola; delaktighet; inkludering och lärare;
Sammanfattning :
Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)
Författare :Karina Wiebke Gehrke; [2022]
Nyckelord :formative assessment; learner autonomy; Self-Determination Theory; motivation; language studies; language learner autonomy; SDT; intrinsic motivation; extrinsic motivation; learning motivation; self-regulation; student motivation; modern languages; language learning; formative feedback; self-regulated learning; effective learning; task level; process level; self-regulation level; feedback; long-term goals; learning goals; high school eligibility; curriculum; primary school; language choice; multilingual society; result-oriented curriculum; learning system; language skills; curriculum in modern languages; upper secondary school; motivation difficulty; motivation problem; German; lack of motivation; planning phase; implementation phase; self-reflection phase; metacognition; metacognitive strategy; metacognitive process; thought process; visible learning; controlled learning; autonomous self-regulation; sense of autonomy; social values; personal values; self-regulation style; identified regulation; integrated regulation; SDT; work method; self-reflection; goal setting; learning activity; formative; Motivation im Unterricht; Lernermotivation; Autonomie; Fremdsprachenunterricht; Formative Diagnostik; Lernerautonomie; Lernmotivation; Selbstregulation; Autonomie; Schülermotivation; moderne Sprachen; Sprachenlernen; formative Beurteilung; formatives Feedback; selbstgesteuertes Lernen; effektives Lernen; Freude am Lernen; Aufgabenebene; Prozessebene; Selbstregulationsebene; Feedback; Lernziele; Lehrplan; Grundschule; mehrsprachige Gesellschaft; ergebnisorientierter Lehrplan; Lernsystem; Sprachkompetenz; Lehrplan in Moderne Sprachen; Sekundarstufe II; Motivationsschwierigkeit; Motivationsproblem; Fach Deutsch; DaF; Motivationsmangel; Planungsphase; Umsetzungsphase; Selbstreflexionsphase; Metakognition; metakognitive Strategien; metakognitiver Prozess; Denkprozess; sichtbares Lernen; intrinsische Motivation; extrinsische Motivation; kontrolliertes Lernen; autonome Selbstregulation; Autonomiegefühl; soziale Werte; persönliche Werte; Selbstregulationsstil; identifizierte Regulation; integrierte Regulation; SDT; Arbeitsmethode; Selbstreflexion; Zielsetzung; Lernaktivität; lärandemotivation; självreglering; autonomi; elevmotivation; moderna språk; språkinlärning; formativ bedömning; formativ återkoppling; självreglerande lärande; effektivt lärande; glädje i undervisning; uppgiftsnivå; processnivå; självregleringsnivå; återkoppling; långsiktiga mål; lärandemål; gymnasiebehörighet; läroplan; språkvalslektion; grundskola; språkval; flerspråkig samhälle; resultatorienterad; lärosystem; språkkunskap; kursplan i moderna språk; högstadiet; motivationssvårighet; motivationsproblematik; tyska; motivationsbrist; planeringsfas; genomförandefas; självreflektionsfas; metakognition; metakognitiv strategi; metakognitiv process; tankeprocess; synligt lärande; inneboende motivation; yttre motivation; kontrollerad; autonom självreglering; extrinsisk motivation; intrinsisk motivation; autonomikänsla; sociala värden; personliga värden; självregleringsstil; identifierad reglering; integrerad reglering; SDT; arbetsmetod; självreflektion; målsättning; inlärningsaktivitet; formativ;
Sammanfattning :
Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. LÄS MER
-
