Sökning: "vad är folkrörelser"

Visar resultat 1 - 5 av 8 uppsatser innehållade orden vad är folkrörelser.

  1. 1. Humorn och politiken : den svenska skämtpressens humor och dess roll i demokratiseringsprocessen 1918-1922

    Master-uppsats, Lunds universitet/Historia

    Författare :Axel Hansson; [2023]
    Nyckelord :Historia; 1900-talet; Demokratisering; Skämtpress; Humor; Offentlighet; Arena; Funktionalitet; Första världskriget; Rösträtt; Rusdrycksförbud; History and Archaeology;

    Sammanfattning : What makes something funny? This is the most basic, underlying question to this thesis, which explores the Swedish satire magazines Söndags-Nisse, Naggen and Strix on their journey through the pinnacle of the Swedish democratization process during the years 1918 to 1922. These types of magazines were of great popularity throughout all of Europe during parts of the late 19th century up until the interwar years, reaching a high – at least in Sweden – during the first world war. LÄS MER

  2. 2. Museum as Activist: (Re)inventing Institutional Paradigm at the Museum of Movements in Malmö

    Master-uppsats, Lunds universitet/Avdelningen för etnologi

    Författare :Olga Zabalueva; [2018]
    Nyckelord :migration museums; participation; activism; museum definition; democracy; Museum of Movements; museology; civil society; MACA; Cultural Sciences;

    Sammanfattning : Vad händer bakom museimontrar och magasindörrar? Vem bestämmer vilket kulturarv som ska bevaras och vilken del av det ska utställas? Vem driver det osynliga maskineriet av museernas backstage-funktioner och genomför dagliga museirutiner? Museer som modernitetsinstitutioner har en särskild roll i processen för kunskapsproduktion och maktfördelning inom samhällen, först och främst genom att synliggöra vissa grupper och historier. Sedan 1900-talet uppmärkte man efterfrågan på strukturella förändringar i museer och på 2000-talet står det klart att museer behöver agera och framhålla sitt sociala ansvar. LÄS MER

  3. 3. Civilsamhällets regionala förutsättningar som samhällsaktör : Institutionalisering av en ny samhällsroll?

    Magister-uppsats, Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

    Författare :Johannes Pettersson; [2017]
    Nyckelord :Civilsamhället; ideella organisationer; överenskommelsen; samhällsroll; välfärd; röst; service; institutionalisering.;

    Sammanfattning : Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. LÄS MER

  4. 4. Nykterhet och Kollektiv Identitet. : Kollektiv identitet inom Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV) i bruksorten Hällefors. (1927-1942)

    Kandidat-uppsats, Karlstads universitet/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

    Författare :Tommy Lund; [2017]
    Nyckelord :Temperance; collective identity; verdandi; temperance organization; temperance movement; Nykterhet; Kollektiv identitet; föreningsliv; verdandi; nykterhetsorganisation; nykterhetsrörelsen;

    Sammanfattning : Alla folkrörelser har sin start någon gång under 1700-talet men precis som med nykterhetslöftet så skulle rörelserna, och framförallt nykterhetsrörelsen ta fart under 1800-talet. Till att ha nykterhetsorganisationer som förespråkade måttligt bruk kom de vid 1800-talets slut förespråka absolutism. LÄS MER

  5. 5. ”Du vet den här föreningen, den gör allt” : En studie av synen på den egna föreningens roll bland företrädare för etniska föreningar i Botkyrka

    Kandidat-uppsats,

    Författare :Anna Ardin; [2015]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken betydelse etniska föreningar i Norra Botkyrka har och vilka funktioner de bör fylla, enligt deras representanter.  Bakgrunden är att svenskt föreningsliv och folkrörelser är bland de starkaste i världen och dess nytta för demokratin ofta lyfts fram av offentliga sektorn. LÄS MER