Sökning: "vad är socialkonstruktivism"

Visar resultat 11 - 15 av 141 uppsatser innehållade orden vad är socialkonstruktivism.

  1. 11. Kepsen av, eller? En socialkonstruktivistisk undersökningsstudie kring den icke religiösa huvudbonadens vara och icke vara i skolan och fritidshemmet.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Anders Bröms; Linnéa Davidsson; [2022-03-17]
    Nyckelord :Huvudbonad; Identitet; Roll; Fasad; Förbud; Konstruktion; Tillåtelse; Socialkonstruktivism;

    Sammanfattning : Denna studie undersöker huvudbonadens vara eller inte vara i skolans verksamhet i samband med elevers identitetsarbete. Undersökningen tar sin utgångspunkt både hos yrkesverksamma lärare, annan pedagogisk personal i skolan men även ur ett samhällsperspektiv. LÄS MER

  2. 12. Fritid i ett meningsfullt fritidshem?

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Isak Glimstedt; Marcus Kreivi; [2022-03-16]
    Nyckelord :Fritid; Meningsfull fritid; Fritidshem; Barns perspektiv; Meningsfullhet; Delaktighet; Socialkonstruktivism;

    Sammanfattning : I fritidshemmets del i läroplanen förekommer begreppet meningsfull fritid som verktyg för att skapa en god fritidshemsverksamhet. Begreppet har ingen tydlig definition i läroplanen och är därmed öppet för tolkning av de som arbetar i fritidshem. LÄS MER

  3. 13. Vad är sexualitet i socialt arbete? : En studie om hur sexualitet omnämns i artiklar från institutioner för Socialt arbete.

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

    Författare :Linda Holmberg; Vendela Henriksson; [2022]
    Nyckelord :socialt arbete; sexualitet; socialkonstruktivism;

    Sammanfattning : Genom en litteraturöversikt har den här studien undersökt vilka teman som förekommer i artiklar om sexualitet publicerade av institutioner i socialt arbete, hur sexualitet benämns i tidigare forskning. Det främsta temat som framkom var utsatthet och risker. LÄS MER

  4. 14. Ser domstolen alltid till barnets bästa? : En analys av barnets bästa och barnets egen röst i vårdnadsöverflyttsdomar

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

    Författare :Matilda Bylund; Rebecca Löfgren; [2022]
    Nyckelord :child s best; child s voice; child perspective; court decision; foster care; custody transfer; permanency planning; barnets bästa; barnets röst; barnperspektiv; domstolsbeslut; familjehem; vårdnadsöverflytt;

    Sammanfattning : De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. LÄS MER

  5. 15. "Hej tjejer!" : En kvalitativ feministisk tolkning om fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Södertörns högskola/Lärarutbildningen

    Författare :Isabelle Gagnefur; [2022]
    Nyckelord :feminism; gender; after-school teacher; reproduction and challenge; traditional gender patterns; feminism; genus; fritidshemslärare; reproducering och utmaning; traditionella könsmönster;

    Sammanfattning : Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt. LÄS MER