Sökning: "valrörelse"

Visar resultat 1 - 5 av 28 uppsatser innehållade ordet valrörelse.

  1. 1. Make EU Lagom Again: En kvalitativ studie över populism som ett kommunikativt fenomen i en svensk valrörelse

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för strategisk kommunikation

    Författare :Ludwig Svensson; Mickey Magnusson; [2019]
    Nyckelord :populism; political communication; mediatization; Kristdemokraterna; EU; the people; populist communication; anti-establishment; heartlands; Social Sciences;

    Sammanfattning : This is a qualitative study on the strategic communication that Kristdemokraterna use in their campaign for the European parliament 2019, Make EU Lagom Again from a perspective on populism as a political communication style. This in order to expand the knowledge on how populism as a communicative phenomenon can be understood in the context of Swedish politics. LÄS MER

  2. 2. Från och med i år är det en fråga om demokratins överlevnad i Sverige. I värsta fall drar jag lott. : En diskursbaserad textanalys om journalisters användning av begreppen rädsla och trygghet, och hur detta ter sig ur ett intersektionellt perspektiv under 2018 års svenska valrörelse.

    M1-uppsats, Stockholms universitet/Genusvetenskap

    Författare :Lo Hellgren; [2019]
    Nyckelord :rädsla; trygghet; diskurs; känsloaffekter; kondenserande symboler; semantik; journalistik; politik; intersektionalitet; klass; kön; ras; känslor; symboler; demokrati; pressfrihet;

    Sammanfattning : Begreppen rädsla och trygghet användes frekvent under 2018 års svenska parlamentariska valrörelse, både av politiker och journalister. Den här uppsatsen är en undersökning av hur journalister från sju av de största traditionella medierna i Sverige använder sig av dessa begrepp i sin kritik mot politikernas brist på ideologisk politik. LÄS MER

  3. 3. LÄRARYRKET INRAMAT: : En diskursanalytisk studie av hur svenska mediergestaltat läraryrket inför valen 2010 och 2018

    Kandidat-uppsats, Mittuniversitetet/Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap

    Författare :Erik Löfgren; [2019]
    Nyckelord :Gestaltning; valrörelse; lärare; skolpolitik; diskursanalys;

    Sammanfattning : Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val. LÄS MER

  4. 4. Fikastunder, fotbollsunder och politiska beslutsgrunder : En kvantitativ innehållsanalys av Stefan Löfvens och Annie Lööfs Instagramanvändning inför valet 2018

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Jönköping/HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap; Högskolan i Jönköping/HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap

    Författare :Rebecca Cajander; Ida Karlsson; [2019]
    Nyckelord :Instagram; politisk kommunikation; gränsdragningsstrategier; Erving Goffman; Stefan Löfven; Annie Lööf; valrörelse 2018;

    Sammanfattning : Denna uppsats undersöker hur två svenska partiledare, Stefan Löfven och Annie Lööf, använder sig av det sociala mediet Instagram under en sexmånadersperiod före riksdagsvalet 2018. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes uttrycken för hur Löfven och Lööf hanterade den allt mer diffusa gränsdragningen mellan privatliv och politik. LÄS MER

  5. 5. In i kaklet! : En komparativ studie av Ewa Stenbergs och Mats Knutsons gestaltande av Ulf Kristerssons sonderingsprocess

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Avdelningen för retorik

    Författare :Wilhelm Onn; [2019]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Syftet med denna undersökning har varit att granska politisk kommentar i en situation utan stundande valrörelse för att avgöra om den dominans spelgestaltning innehar i valrörelser även förekommer utanför sådana. Vidare har av intresse varit att jämföra en tongivande kommentator från kommersiell media, med en från public service för att utreda huruvida några väsentliga skillnader fanns mellan dem. LÄS MER