Rättsliga former för finansiering av Public Service - från licensavgift till skattefinansiering

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Redan långt före omläggningen till en skattefinansiering av public service fördes diskussioner rörande verksamhetens framtidsförutsättningar, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på området. I ett lagförslag 2005 gällande förändringar i den dåvarande radio- och TV-lagen fördes argument för att public service borde finansieras via skattemedel, för att garantera en långsiktig och trygg finansiering. Som uppsatsen visar finns det ett flertal grundläggande rättsprinciper att beakta vid utformandet av ny skattelagstiftning, där vissa principer kan komma att ställas emot varandra. Bedömningen som gjorts är att utfallet får avgöras av vilken eller vilka principer som väger tyngst med beaktande av, dels hur etablerade principerna är i svensk rätt, dels hur valet kommer att påverka den största delen av befolkningen i en för dem positiv riktning. I slutändan får den nya lagen i det stora hela anses förenlig med kärnan i de mest grundläggande principerna, till trots för att alla intressen inte samtidigt kan tillgodoses. Public service upptar en stor roll i vårt samhälle även om många av oss kanske inte är medvetna om det. Public service ses som en kollektiv nyttighet som har ett demokratiskt värde för hela samhället, oavsett om individen utnyttjar utbudet eller ej. De tre programföretagen, SVT, SR och UR kommer troligtvis de allra flesta av oss i kontakt med, om inte via Tv:n så kanske via internet i form av exempelvis SVT Play. Att använda andra plattformar än den traditionella Tv:n eller radioapparaten för att konsumera radio- och Tv-kanaler är troligtvis något som vi alla känner igen oss i. Det har hänt mycket på bara tio år och det är i huvudsak denna utveckling, våra förändrade konsumtionsmönster, som föranlett omläggningen till en skattefinansiering. Den komparativa undersökningen ger vid handen att det inte bara är Sverige som står inför de utmaningar som är förenade med den tekniska utvecklingen, utan de flesta länder i Europa möter samma svårigheter. Frågan hur en långsiktig finansiering av public service ska garanteras i takt med förändrade konsumtionsmönster är en frågeställning många länder står inför. Den tekniska utvecklingen tillsammans med det faktum att runt 11 procent av de avgiftsskyldiga hushållen undandrar sig från att bidra till finansieringen, var de två huvudsakliga anledningarna till varför Sverige ansett att behovet av ett nytt finansieringssystem varit så stort. En övergripande frågeställning med uppsatsen har varit att undersöka om de fördelar som uppnås genom det nya finansieringssystemet överväger de nackdelar som en omläggning till skattefinansiering kan komma att innebära. Om utgångspunkten är att public service verkligen är en kollektiv nyttighet som är en viktig beståndsdel i det svenska samhället är svaret enligt mig jakande. Emellertid är både frågan och svaret betydligt mer komplext än vad som låter sig påskinas, vilket uppsatsen kommer att redogöra för.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)