Lust och Lägersmål En studie av sedlighetsbrott i 1750-talets Göteborg

Sammanfattning: Sexualhistoria har ofta koncentrerat sig på landsbygden då källmaterialet där är mer lättöverskådligt på grund av de lägre befolkningstalen. Då det har fokuserats på städer har det mestadels varit 1800-talets städer som undersökts. Dock har Göteborg varit ringa utforskat. Göteborgs olika rättsinstansers efterlämnade källmaterial är mycket omfattande och en stor översikt torde därför bli oerhört krävande. Den här undersökningen har istället fokuserat på åren 1750 – 1753 och hur lägersmålsärendena hanterades i framförallt kämnärsrätten. Frågeställningarna har fokuserat på kontroll, kvinnors agerande, erkännandefrekvens, typfall, underhåll och yrken samt klass. De tre typfallen som historikern Marie Lindstedt Cronberg identifierade i sin avhandling Synd och skam är i stort sett rådande även i Göteborg, dock med ett undantag. En handelssocietetsfiskal kunde, troligtvis på grund av sin ställning, svära värjemålsed på att han var oskyldig även om kvinnan i fallet kunde uppbringa åtskilliga bevis. Bilden som framträder ur materialet rörande våldtäkter överensstämmer med tidigare forskning, lagstiftningen var mycket hård och det var svårt för den utsatta parten att bli trodd. Rättens utslag och överskultens ständiga efterfrågningar visar på den energi som myndigheterna, rättsinstanserna och kyrkan lade ner på att utöva social kontroll. Vissa yrken gjorde att befolkningen var mycket rörlig och på grund av detta dömdes många kvinnor medan männen undkom straff. Några sådana rörliga yrken var gesäller, soldater och i Göteborg framförallt sjömän. Dessa rörliga grupper utgjorde hälften av de åtalade männen under den undersökta perioden. De årliga underhållsbeloppen var större än på landsbygden, vilket kan förklaras med att det var dyrare att bo i städer. Det absolut största årliga underhållsbeloppet var det handelsmannen Olof Sahlgren ådömdes att betala, hela 30 daler silvermynt. En stor del av kvinnorna åberopade att lägersmålet var skett under äktenskapslöfte men i endast tre fall kunde detta bevisas, i två av fallen för att mannen erkände det. I det tredje krävdes mycket bevisning och flera rättegångstillfällen. Det visar hur kvinnor har agerat för att säkra en god ekonomisk framtid och för att legitimera utomäktenskapliga barn.