Odlingssubstrat för vednedbrytande matsvampar : hur ostronskivlingens och shiitakens substratpreferenser påverkar vilka organiska restprodukter som lämpas för substrattillverkning

Sammanfattning: Sedan tidigt 2000-tal har den globala produktionen för matsvamp varit under stor tillväxt för att förse en växande marknad, vilket har bidragit till att vednedbrytande matsvampar som ostronskivling och shiitake har börjat få allt större erkännande i västvärlden, där champinjon fortfarande dominerar. För inhemsk produktion av matsvamp är svenska svampodlare till stor del beroende av import av odlingssubstrat, vilket är märkligt då förutsättningarna för dess tillverkning även bör finnas i Sverige. I denna litteraturstudie undersöktes vad som ligger bakom de vednedbrytande matsvamparna ostronskivling och shiitakes preferenser av odlingssubstrat och vad som utgör ett lämpligt substrat av organiska restprodukter. Dessa svampar är beroende av en repertoar av vednedbrytande enzymer för att kunna bryta ner och absorbera näring och energi ur det de växer på, vilket påverkar vilket substrat svampen föredrar för att kunna växa och producera fruktkroppar. Ostronskivlingen är en generalistisk svamp vars enzymproduktion tillåter effektivt tillgodogörande av en mängd olika vedartade material, medan shiitake inte har samma nerbrytande förmåga. Detta kan förklaras av att den inte är lika enzymatiskt kompetent som ostronskivingen p.g.a. färre lignolytiska enzym. Medan vednedbrytande svampar naturligt växer i ved från träd kan ett tillverkat odlingssubstrat förbättra produktiviteten vid svampodling. Det krävs dock att det tillräckligt efterliknar sammansättningen av substratumet som svampen evolutionärt är anpassad till. Detta inkluderar egenskaper som näringsinnehåll, men kemiska-, såväl som fysikaliska- och biologiska faktorer spelar också in. Svenskt lant- och skogsbruk med binäringar genererar stora volymer restprodukter som kan anses lämpliga för svampodling och skulle kunna användas för att tillverka odlingssubstrat. Svampens interaktion med substratet är komplext och svårtolkat. För att då fullständigt kunna utvärdera restprodukternas lämplighet kommer praktiska odlingsförsök och matchning med rätt svampart och kulturstam krävas. Infrastrukturella förutsättningar och logistiska lösningar fordras också för att substrattillverkning ska bli ekonomisk. Men skulle det visa sig lönsamt finns potential att mångdubbla den svenska produktionen av vednedbrytande matsvampar genom användning av inhemska restprodukter som annars hade använts för andra syften, så som uppvärmning.