Datorspel i undervisningen : en väg till kunskap eller bara underhållning?

Sammanfattning: Bakgrund: Inom den svenska skolan har det det senaste decenniet varit vanligt förekommande med olika former av 1-till-1 projekt; det vill säga en elev, en dator. Dessa projekt har införts med varierande resultat. Vid vissa av projekten har datorerna inkluderats väl i undervisningen för skapandet av digitala lärmiljöer, men vid andra projekt har datorn enbart blivit en ersättning till papper och penna och en form av google-maskin. Ett av de möjliga sätten att inkludera datorerna mer i undervisningen är genom att använda dem till datorspel i undervisningssyfte.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elevers argumentation kring den politiska ideologin liberalismen i samhällskunskapsundervisningen, påverkas av interaktionen med datorspelet Democracy 3. Metod: För att undersöka detta har ett fältexperiment genomförts med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen delades in i mindre grupper och fick spela, argumentera och diskutera liberalismen utifrån datorspelet Democracy 3 i en undervisningssituation. Fältexperimentet är indelat i två åtskilda mätningar med en spelomgång (behandling) emellan för att kunna mäta effekten av gruppinteraktionerna på elevernas argumentation. Dessutom skrev eleverna loggböcker i sina grupper över spelomgången. Även klassrumsobservationer utfördes av lektionstillfällena. Mätningarna baseras på en skriftlig individuell uppgift som eleverna utför vid första mätningen, följt av spelomgången, för att efter detta ha möjligheten att reflektera och redigera texten från den första mätningen. Denna redigerade inlämning blir det andra mättillfället. Fältexperimentet inkluderade även en kontrollgrupp som utförde de båda mätningarna, men saknade spelomgången emellan. Den elevproducerade empirin analyserades genom kvantitativ och kvalitativ textanalys.Resultat: Undersökningen visar att eleverna från experimentgruppen förändrade sina beskrivningar och argumentation i relation till den liberalistiska tankefiguren vid det andra mättillfället. Dessa förändringar fanns i mindre grad i elevernas individuella inlämningar, jämfört med deras argumentation i grupperna utifrån loggböckerna från spelomgången. I kontrollgruppen skedde enbart mindre förändringar i form av korrekturläsning, samt funderingar över om den liberalistiska utopin i verkligheten är genomförbar.