Kollegial utveckling av förskollärares arbete på gården - från omedvetet till medvetet arbetssätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet

Författare: Anna Vento; [2015-08-26]

Nyckelord: Förskolegård; Läroplan; Aktionsforskning;

Sammanfattning: Syfte: Det aktionsforskningsprojekt som ligger till grund för uppsatsen syftar till att utveckla och förbättra kvalitén på utevistelsen både för barn och för pedagoger. Målet är att öka förskole-personalens vilja och möjlighet att engagera sig i barnens lek och lärande utomhus genom kollegiala samtal om utevistelsen på förskolans gård. Uppsatsens syfte är att beskriva detta projekt.Teori: Förskolor utnyttjar inte de möjligheter till lärande som gården erbjuder. Den slutsats som dras i en rapport från Skolinspektionen är att många förskolor behöver arbeta mer medvetet med att utforma och utveckla den fysiska miljön och ta mer hänsyn till olika barngruppers behov. Utbildningen i förskolan ska erbjuda en trygg, öppen, innehållsrik och inbjudande miljö, som också utmanar, inspirerar och lockar till lek och aktivitet står det i förskolans läroplan. Den pedagogiska miljön skall ses som en aktiv part i det pedagogiska arbetet vilket alltså inte verkar vara fallet på flertalet förskolor. Samspelet mellan barn och personal påverkas av miljöns utformning som också sätter ramar för arbetet i förskolan och för möjligheten för pedagogerna att delta i barnens lek. Metod:Aktionsforskning har ett demokratiskt förhållningssätt som utgångspunkt, tanken är att alla som deltar ska respektera varandra och att kritiska samtal ska föras i en konstruktiv anda. Avsikten är också att dessa samtal ska leda till försök att förändra praktiken och att deltagarna ska vara aktiva i utvecklingen av verksamheten. Genom att observera och föra loggbok har utevistelsen dokumenterats och diskuterats för att därefter kunna förändras. Resultat: Uppsatsen beskriver hur en grupp pedagoger gemensamt identifierat hinder och hur möjligheterna för pedagogerna att aktivt delta i barnens lek på gården har ökat genom att svårigheter och hinder undanröjts. Genom diskussion och reflektion har medvetenheten ökat om betydelsen av pedagogernas förhållningssätt och miljöns utformning för barns lärande och trivsel. Till följd av detta har utevistelsen utvecklats och förbättrats för både barn och pedagoger.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)