En studie om pedagogers och barns beteende och interaktion på förskolan ur ett genus perspektiv

Sammanfattning: På grund av att människor idag placeras in i olika fack, och därmed får olika förväntningar på sig, skapas ojämställdhet i samhället. Då människan på grund av sitt kön inte får samma förutsättningar i livet blir jämställdhetsfrågorna kring män och kvinnor till ett stort problem. Vad som sedan är manligt respektive kvinnligt är beroende av tid och rum vilket gör att vi också kan förstå att mycket av detta sannolikt bör vara socialt skapat och intresset kring att se hur människan går in i sina könsroller och varför de gör det blir då speciellt intressant. I denna studie har vi därför valt att utreda hur barn påverkas till att gå in i rollen som flicka eller pojke och då barnen spenderar mycket tid på förskolan har vi valt att utföra studien där. Genom att observera barnen samt intervjua pedagogerna och föräldrarna till barnen på den utvalda förskolan, har vi kunnat uppfylla undersökningens syfte, att se på barnens beteenden, pedagogernas behandling av barnen samt föräldrarnas och pedagogernas syn på barnen i ett könsperspektiv. På observationen har det gjorts en tematisk analys för att kunna se skillnader i flickor och pojkars interagerande med varandra och med pedagogerna. Resultaten har sedan kopplats samman med relevanta teorier av Abram De Swaan (2003), Charles Tilly (2004) och George Herbert Mead (1995) för att kunna se dessa i ett större perspektiv. Resultaten visar att pojkar och flickors lek tydligt skiljer sig från varandra och att barnen främst leker i homogena grupper. Miljön på förskolan är en aspekt som skapar dessa grupperingar genom att de olika lekplatserna och därmed lekarna tydligt skiljs från varandra beroende på kön. Pedagogerna använder olika ord för att beskriva flickor och pojkar och ger generellt pojkarna mer uppmärksamhet än flickorna både när det gäller kommunikation och kroppskontakt. Studien visar att både föräldrar och pedagoger har olika förväntningar på flickor och på pojkar som stämmer överens med hur barnen ser på sig själva och varandra, vilket i sin tur tyder på att de vuxna leder in barnen i roller som endera pojkar eller flickor.