De omhändertagna barnen - En fallstudie om barns upplevelser av att bli omhändertagna och familjehemsplacerade

Sammanfattning: Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom. I vår studie vill vi lyfta fram individens berättelse om tiden då omhändertagandet skedde och hur socialsekreterarna och polisen agerade när omhändertagandet genomfördes. Vi har lagt fokus ur individens perspektiv för att få en mer korrekt bild av deras upplevelser. Vi har valt att intervjua vuxna människor som har blivit omhändertagna i sin barndom på grund av föräldrarnas omsorgssvikt på grund av missbruk. En gemensam nämnare för alla respondenterna är att de kommer från familjer där den ena eller båda föräldrarna missbrukar alkohol och/eller droger. Våra respondenter omhändertas ifrån sina biologiska föräldrar på grund av föräldrarnas omsorgssvikt, men de hamnar i en ny riskmiljö med nya riskfaktorer. Ur ett barns perspektiv brister myndigheterna genom att inte ha en uppföljning av omhändertagandeprocessen samt barnens upplevelser och behov i familjehemmet. Intervjupersonerna pekar på sättet de blev omhändertagna som den mest traumatiska och obehagliga upplevelsen under hela processen. Vi anser att det beror på att barnen inte har fått information vid omhändertagandet om varför de ska flyttas från sitt hem. Vi tycker att de socialsekreterare som var med vid omhändertagandet borde ha pratat med barnen om vad som sker, då hade omhändertagandet känts mer humanare och skadorna hade kanske reducerats markant.