Katters användning av burutrymme

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Animal Environment and Health

Författare: Lovisa Aune; [2019]

Nyckelord: burhållning; katt; katthem; burutnyttjande; stress;

Sammanfattning: Katten är ett av de mest populära sällskapsdjuren i många länder världen över. Många katter lever idag i begränsade miljöer som strikta innekatter eller i bur, exempelvis på katthem, veterinärkliniker eller forskningsanläggningar. I dessa miljöer kan möjligheterna att utföra viktiga artspecifika beteenden såsom att jaga efter föda, klösa, klättra och gömma sig vara begränsade vilket kan påverka kattens välfärd negativt. För att förbättra välfärden för burhållna katter är det viktigt med ökad kunskap om katters beteenden vid burhållning samt vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av tillgänglig yta. Syftet med studien var att genom observationer av burhållna katter på ett katthem undersöka hur katter fördelar sin tid i olika delar av sina burar och om det finns faktorer som verkar påverka utnyttjandet av burutrymmet. I studien observerades katter under förmiddag och eftermiddag. Katternas fördelning av tid i burdel 1 och 2 (burens bakre del) samt 3 och 4 (burens främre del) noterades. Skillnaden mellan observationspassen utgjordes av utfodring under förmiddagen (burdel 4) samt närvaro av främmande människor under eftermiddagen. Det fanns en signifikant skillnad mellan vilka delar katterna föredrog att befinna sig i. Mest tid spenderades i burdel 2, följt av del 3, del 4 och slutligen del 1. Att katterna vistades mest i burdel 2 kan bero på att det i den här delen fanns ett gömsle och att katterna hade behov av att dra sig undan, exempelvis på grund utav stress. En signifikant skillnad sågs även mellan tiden som katterna vistades i burdel 4 under förmiddagen och eftermiddagen. Katterna spenderade mer tid i burdel 4 under förmiddagen. Skillnaden i tid skulle kunna bero på att katterna under förmiddagen fick mat i den här burdelen. Stress är något som kan påverka var katterna väljer att befinna sig i buren. Faktorer som kan ha upplevts som stressande för katterna i studien är bland annat främmande människor under eftermiddagens besökspass, vokaliserande hundar och katter samt doft- och synintryck från andra katter. Olika strategier för att hantera stress kan ge uttryck i olika beteenden som påverkar var katten placerar sig i buren. En katt som hanterar stress aktivt, exempelvis genom att försöka ta sig ifrån situationen, gör detta i burens främre del (del 3 och 4). En katt med en passiv hantering, såsom att gömma sig, befinner sig i burens bakre del (del 1 och 2) där ett gömsle fanns. I studien sågs även tendenser till att vistelsetiden på katthemmet påverkade val av placering i buren. De katter som hade befunnit sig kortast tid på katthemmet höll sig i bakre delen av buren där möjligheten att gömma sig fanns. Att gömma sig är en viktig strategi för att hantera stress hos katter. Dessa katter hade troligen inte överkommit den initiala period när katter visats uppleva mest stress vid ankomst till en ny miljö. Slutligen är ett gömsle en oumbärlig del av burens inredning och bör alltid finnas tillgängligt vid burhållning av katt. Då katter använder olika strategier för att hantera stress bör burarna inredas individuellt. Likaså bör burinredningen anpassas utefter individernas rådande stressnivåer då dessa förändras över tid.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)