Protection of Data in the Context of Big Data

Sammanfattning: Inom ramen av Big Data och användning av AI-teknik så har vi nu möjlighet att automatisera komplexa uppgifter genom att samla in, dela och behandla inhämtade data. Dataanalys öppnar upp möjligheten att låsa upp enorm potential inom de flesta branscher. Samtidigt råder osäkerhet kring juridiska rättigheter kopplat till ägande av data vilket föranleder att företag väljer att inte delta fullt ut i marknaden för att data-delning. Utifrån denna kontext ämnar denna uppsats undersöka hur data under en Big Data process, från inhämtande av data till analys av data, kan erhålla upphovsrättsskydd under Infosoc-direktivet, upphovsrättsskydd skydd för databaser och som sui generis databas under Databasdirektivet, eller som företagshemligheter under företagshemlighetsdirektivet. Upphovsrättsskydd under Infosoc-direktivet förutsätter ett verk som ger uttryck för upphovsmannens intellektuella skapelse. Idéer och fakta omfattas inte av upphovsrätt. Endast fysiska personer erkänns som upphovsmän. I en big data kontext medför dessa krav problem att skydda inhämtad data eftersom data exempelvis kan ha inhämtas från en digital plattform och utgöra ett upphovsrättsskyddat verk, men skyddet skulle i så fall vara tilldelat användaren snarare än aktören som inhämtar data i syften för dataanalys. Vidare så skulle maskingenererad data som inhämtats genom sensor till största del utgöra fakta och inte omfattas av upphovsrättsskydd. Även dataanalysen kan resultera i mer fakta, och oavsett, skulle en sådan analys endast med svårigheter kunna identifiera en mänsklig upphovsman. Däremot skulle data från dataanalysen kunna analyseras och presenteras i ett uttryck som skulle kunna ses som en intellektuell skapelse. När det kommer till upphovsrättsskydd i databaser så avser sådant skydd strukturen och arrangemanget av databasen om det anses vara ett uttryck för upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Skyddet omfattar således inte data som finns lagrad i databasen och i de flesta fall skulle inte nedladdningar från en digital databas medföra att strukturen kopieras. Sui generis databasskyddet omfattar databaser som har krävt en substantiell investering. Således omfattas ett bredare fång av databaser, men det kan kräva vissa särskilda arrangemang för att falla inom ramen för sådana investeringar eftersom investeringar för att skapa data inte omfattas, utan endast investeringar för att erhålla data. Slutligen, när det kommer till företagshemlighet, så är det största hindret som måste övervinnas att företagshemligheter inte får vara allmänt kända eller lättillgängliga för kretsen av person som normalt hanterar sådan typ av information, vilket medför att data som funnits publikt tillgänglig inte kan erhålla skydd som företagshemlighet. Däremot för annan typ av data finns det möjligheter att erhålla skydd så länge åtgärder vidtas för att hålla sådan data hemlig.