Krav och hinder med kalkylering i BIM

Sammanfattning: Syfte: BIM ger möjligheter till att utföra byggprojekt på ett effektivare sätt, genom att dela framtagen information mellan aktörer genom projektets alla delar. Denna rapport går igenom de krav och hinder som finns för att utföra effektiva BIM-kalkyleringar samt skillnader mellan dessa och traditionella kalkyleringar. Metod: Studien har besvarats genom intervjuer med projektörer och entreprenörer som arbetar med BIM i sin verksamhet, samt litteraturstudier av tidigare gjorda räkneexempel. Insamlad empiri har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk som skapats genom litteraturstudie av tidigare forskningsarbete inom ämnet. Resultat: I dagsläget finns det flera problem som måste lösas för att BIM- kalkyleringar ska bli effektiva. Det första problemet är osäkerheten kring det juridiska ansvaret, vem som är ansvarig och när. Det andra problemet är att BIM-modellerna inte uppfyller den kvalité som krävs för att ska den ska vara kalkylerbar. Det tredje är avsaknaden av en standardisering och gemensamt språk för BIM-modellen inom branschen. Konsekvenser: Det största problemet vid BIM-kalkyleringar är att BIM-modellen inte uppfyller kvalitetskravet som ställs på modellerna, detta kan delvis avlägsnas genom kommunikation mellan entreprenör och projektör vid en totalentreprenad eller att byggherren beställer en kalkylerbar BIM-modell av projektören vid en utförandeentreprenad. Utöver detta måste en standardisering utformas som den som finns för 2D-ritningar. Det juridiska ansvaret måste ses över, för att projektören ska känna sig säker att lämna ifrån sig BIM-modeller, varpå entreprenören ska kunna lita på levererade BIM-modeller. Begränsningar: Arbetet har begränsats till att fokusera på nybyggnation.