Att utvecklas som skönlitterär läsare : med ett narratologiskt verktyg

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Karlstads universitet/Estetisk-filosofiska fakulteten

Sammanfattning:

”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.

För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.

Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter.

Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär.

Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)