ARTIFICIELL INTELLIGENS I MÄNNISKANS TJÄNST – ÄR SVERIGE REDO? : En kvantitativ studie som undersöker attityder gentemot artificiell intelligens inom rekrytering

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: Artificiell intelligens (AI) är något som idag blivit en stor del av vårt samhälle och användningsområdena ökar för varje dag som går. AI inom rekrytering är dock ett relativt nytt fenomen, där företag just nu står i startgropen med en implementation av verktyget. Inom en bransch där människor står på båda sidor om tekniken, både som användare och som givare, är det intressant att se hur attityderna gentemot tekniken ser ut. Framförallt då mjuka värden och etik är centrala delar vid en rekryteringsprocess. Forskningen inom området är idag begränsad vilket har resulterat i att innevarande studie kommer att undersöka följande: 1) Vad har Sveriges företag respektive befolkning för generella attityder gentemot artificiell intelligens inom rekrytering? 2) Finns det attitydskillnader mellan Sveriges företag och befolkning gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessens olika steg? Utifrån detta vill studien skapa en bredare förståelse för hur användningen av AI inom rekryteringsprocessen ser ut just nu, samt hur användningen kan komma att se ut i framtiden. Då studien fokuserar på attityder har teorier såsom diffusion of innovation theory och technology acceptance model använts för att stödja undersökningens resonemang. Teorier kring artificiell intelligens samt rekrytering har också använts för att förstärka studiens grundantaganden kring området. Tillsammans har teorierna legat till grund för studiens empiriska insamling av data, som via en kvantitativ och komparativ metod i form av enkäter har distribuerats till grupperna Sveriges företag och befolkning. Utifrån studiens empiri och analys fastställs de generella attityderna, där företag såväl som befolkning uppvisat positiva attityder till användningen av AI inom rekryteringsprocessen. I en statistisk analys av resultaten har dock attitydskillnader grupperna emellan framkommit i tre av rekryteringsprocessens åtta steg: intervjuer, beslut om vem som ska anställas samt uppföljning. Detta härleds till etiska riktlinjer, där människan med dess mjuka värden och egenskaper står i fokus, vilket en algoritm i dagsläget inte kan hantera. De slutsatser som dras är att företag bör arbeta för att stänga attitydgapet genom att informera, kommunicera och motivera varför de med hjälp av AI i de olika stegen av sin rekryteringsprocess bättre kan ta beslut. Med stöd i tidigare forskning kommer implementationen av verktyget att öka, vilket leder till att attityderna kommer att formas därefter. Studiens resultat indikerar därmed att attityderna gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessen kommer att förändras i en positiv riktning i takt med att fler företag väljer att använda verktyget, så länge implementationen sker på rätt sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)