Reglering och förändrat arbetssätt inom det finansiella rådgivningsyrket : En studie om lagförändringar och dess effekter från en privatrådgivares perspektiv.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Renno Siirmets; Victor Wärme; [2016]

Nyckelord: finansiell; rådgivning; rådgivare;

Sammanfattning: Dagens reglering för finansiella rådgivningstjänster är huvudsakligen fokuserad på kundskydd, med ursprung i EU-direktiven MiFID I och II. Föregående forskning har således riktats mot kunden där den finansiella rådgivarens åsikter och värderingar hamnat i skymundan. MiFID I lade grunden till dagens reglering av rådgivningsyrket och fokuserade på den informationsasymmetri samt de intressekonflikter som råder. Enligt en undersökning på beställning av EU-kommissionen visade det sig att 58% av rekommendationerna från rådgivarna till kund var olämpliga sett till riktlinjerna skapade av MiFID I. Därmed fanns en viss problematik i regleringen av rådgivningstjänster. Studien ämnar att fylla det forskningsgap som finns när det kommer till rådgivningstjänster och reglering. Denna studie ämnade därmed undersöka hur reglering påverkar rådgivarnas arbetssätt och vilka attityder som rådgivarna själva har till de regleringsmässiga förändringar som skett. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom vilka rådgivare och rådgivningschefer har intervjuats i Umeå. Tolv intervjuer har genomförts, där intervjuerna har sedan transkriberats och presenterats i empirin. Analyskapitlet syftade till att sammanföra den teoretiska referensramen med det empiriska materialet. Teorikapitlet innehåller de två MiFID-direktiven för att visa på vilka regelförändringar som har skett och håller på att införas. Särskild fokus har lagts på att inkludera förändringar som har direkt påverkan på rådgivarnas arbetssätt. Författarna valde ut två särskilt intressanta områden från MiFID II, inspelning av samtal och provisionsförbud. Två andra huvudsakliga teoriområden har inkluderats. Den första är Nayyar & Templetons informationsasymmetri som beskriver kunskapsläget mellan kund och rådgivare. Den andra är Vakola & Nikolaus studie om attityder till organisationsförändringar. Studiens slutsatser visar på att rådgivarna har sett en stor förändring i arbetssättet, framförallt har dokumentationen ökat samt finns tendenser på en ökad standardisering av de råd som ges till konsument. Överlag visar studien på att de tillfrågade är positiva till reglering av arbetssättet men uppfattningarna skiljer sig i frågan om hur hårt yrket bör regleras. Framförallt är deltagarna kritiska till ett heltäckande provisionsförbud och att fullständig dokumentation krävs även för mindre transaktioner. För att minska tiden som går åt till dokumenteringen kan en investering i ett effektivt IT-system vara av nytta. Minskas tiden som går åt till dokumentationen visar studien på att fler kommer ha en positiv uppfattning om MiFID. Studien är skriven utifrån ett rådgivarperspektiv och riktar sig framförallt till svenska myndigheter som Finansinspektionen och licensutgivaren Swedsec. Därmed syftar den till att skapa en förståelse för hur den licensierade finansiella rådgivarens arbete förändras till följd av ökad reglering samt vika attityder denne har gentemot MIFID II direktivet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)