Effekt av medelhavskost i jämförelse med habituell kost eller low-fat, high-complex carbohydrate diet på mängden Faecalibacterium prausnitzii i tarmmikrobiotan

Sammanfattning: Sammanfattning Titel: Effekt av medelhavskost i jämförelse med habituell kost eller low-fat, high-complex carbohydrate diet på mängden Faecalibacterium prausnitzii i tarmmikrobiotan. Författare: Louice Spjuth och Jessica Hansson Catenot Handledare: Klara Sjögren Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2021-05-25 Bakgrund: Medelhavskost består av en hög andel frukt, grönsaker, fisk, skaldjur, vitt kött samt en hög andel enkel- och fleromättat fett. Medelhavskost har potential att förändra tarmmikrobiotan mot en ökad mikrobiell rikedom samt en ökad mängd Faecalibacterium prausnitzii. Bakterien utgör en av de viktigaste komponenterna i tarmens mikrobiota eftersom den används som en indikator för människors hälsa på grund av att de inflammatoriska processerna i kroppen gynnas av bakteriens förekomst. Syfte: Att undersöka effekten av medelhavskost i jämförelse med habituell kost eller low-fat, high-complex carbohydrate diet (LFHCC) på mängden Faecalibacterium prausnitzii i tarmmikrobiotan. Populationen utgörs av vuxna individer där en del är friska eller lider av metabolt syndrom, övervikt eller fetma. Utfallsmåttet är mängden Faecalibacterium prausnitzii i tarmmikrobiotan. Sökväg: Litteratursökningen genomfördes i PubMed och Scopus. MeSH-termer var “Diets, Mediterranean” och “Faecalibacterium”. Fria sökord var “Mediterranean Diet”, Mediterranean Diets”, “Mediterranean Cuisine”, “Fusobacterium prausnitzii”, “Faecalibacterium prausnitzii”, “Random'”, “Blind'”. Termerna och sökorden skrevs in i olika kombinationer. Urvalskriterier: Inklusionskriterier var RCT, humanstudier skrivna på svenska eller engelska samt Faecalibacterium prausnitzii som effektmått. Populationen bestod av vuxna kvinnor och män. Inklusion för interventionen var medelhavskost. Datainsamling och analys: Litteratursökningen gav åtta träffar, varav två dubbletter. Två granskare läste enskilt titel och abstract samt valde ut fyra artiklar baserat på inklusionskriterier som sedan lästes i fulltext. Efter fulltextläsning kvarstod två artiklar som granskades med SBU:s “Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))”. En sammanvägd bedömning enligt GRADE genomfördes. Resultat: Den totala studiepopulationen utgjordes av 321 personer. 138 individer med metabolt syndrom, 101 utan metabolt syndrom, 82 med BMI ≥ 24 samt resterande friska. De två studierna hade måttlig respektive hög risk för bias vid kvalitetsgranskningen. Ena studien redogjorde för signifikanta ökningar av olika grupper av Faecalibacterium prausnitzii vid medelhavskost. Dock saknades konkreta värden på storleksökningarna. Den andra studien saknade jämförelse mellan intervention- och kontrollgrupp. Evidensgraderingen GRADE resulterade i en nedgradering på fyra steg till inget vetenskapligt underlag. Slutsats: Det saknas vetenskaplig evidens för att medelhavskost i jämförelse med habituell kost eller LFHCC diet har effekt på mängden Faecalibacterium prausnitzii i tarmmikrobiotan för översiktens studiepopulation. Enligt Meslier et al. finns det viss evidens för att olika grupper av Faecalibacterium prausnitzii ökar signifikant efter intag av medelhavskost jämfört med habituell kost. Ytterligare vetenskaplig forskning krävs på olika befolkningsgrupper avseende BMI, olika sjukdomar och matkulturer för överförbarhet ur ett globalt perspektiv.