Stadsodling som verktyg för social hållbarhet : En fallstudie över pallkrageodlingar i Gävle

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS

Sammanfattning: Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)