Multietniskt ungdomsspråk - En studie av ungdomsspråk i en gymnasieskola

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att undersöka användandet av multietniskt ungdomsspråk och se på vilket sätt detskiljer sig från svenska som är normerande i skolan.Genomförandet har skett genom kvalitativ metod i form av observationsstudier samt intervjuer med lärare ochelever på en högstadieskola i Göteborg. Observationerna har ägt rum på platser utanför klassrummet, där jagiakttagit ungdomar som samtalat med varandra. Intervjuerna skedde med fyra lärare på skolan, samt tio elevermellan årskurs sju till nio. Resultatet av intervju- och observationsmaterialet har sedan kopplats till de teoretiskaperspektiven: multietniskt ungdomsspråk, grupptillhörighet, språk och identitet, kodväxling och Sociolingvistiskforskning.Resultatet av undersökningen visar att både eleverna och lärarna på skolan upplever att språket har utvecklatsoch att man sett en ökning i användandet av multietniskt ungdomsspråk. Det multietniska ungdomsspråket skiljersig från den svenska som talas i skolan genom användandet av låneord från flera olika språk som spanska,persiska, arabiska, engelska etc. Intervjuerna och observationerna visar att användningen av ungdomsspråketvarierar beroende på vilken situation ungdomarna befinner sig i. Flera av lärarna och eleverna redogjorde för attdet multietniska ungdomsspråket framförallt användes utanför lektionssalarna och på raster. Det fanns ävenuppfattningar om skillnader mellan tjejer och killars användande av språket, tjejer använder exempelvis mer avett så kallat ”sms-språk” jämfört med killar. Bland intervjuerna märktes även att vissa elever hade uppfattningenom att tjejer som använde samma språkbruk som killar uppfattades som ”fult” och därmed som opassande. Mananpassar språket efter vem man talar med, om det är lärare, andra vuxna, ungdomar man inte känner eller blandde egna kamraterna. Ungdomsspråket blir både ett sätt att främja den egna identitetsuppfattningen och en känslaav grupptillhörighet. Vid de tillfällen som kodväxling används är det främst i syfte att förstärka meningar ochuttryck inom den egna gruppen. Språket blir således ett sätt att både medvetet och omedvetet visa tillhörighet,men även ett sätt att inkludera och ta avstånd från vissa grupper i samhället.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)