Loggbok och läslogg i undervisningen

Sammanfattning: I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen. Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning. Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll. Loggboken är ett allmänt dokumentationsverktyg i undervisningen medan läsloggen kopplas till tolkningsprocessen vid litteraturläsning. Huvudfokus ligger vid läsloggen där läsarens tankar och funderingar under läsningen skrivs ned. Det skiljer sig dock åt hur läsloggen konstrueras, vissa utgår från färdiga frågor medan andra uppmuntrar fri association. Studier visar dock att det inte räcker med att bara skriva ned dem utan att bäst kunskapsutveckling sker när läsloggarna delas och diskuteras med andra. Därmed blir litteratursamtal en naturlig uppföljning för att skapa en gemensam dialog och diskurs.