Normkritisk analys av matematik­­läromedel för de tidiga skolåren : En kvalitativ läromedelsanalys med fokus på genus, etnicitet och funktions­förmåga

Detta är en Magister-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Sammanfattning: Studien behandlar hur illustrationer i matematikläromedel representerar normer som inkluderar eller exkluderar, med fokus på genus, etnicitet och funktionsförmåga. Temat är viktigt att undersöka då mångfald måste representeras i klassrummets läromedel, utifrån läroplanens värdegrund och uppdrag. Arbetet för jämställdhet ska genomsyra skolan samt bidra till diskussioner om könsmönster och hur dessa kan begränsa människors livsvillkor. Att matematik anses vara en manlig domän kan påverka vissa elevers fortsatta studier samt yrkesval. Det åligger alla professionella lärare att granska och välja lämpliga läromedel sedan den centrala läromedelsgranskningen lades ned. Problemställningen är vilka representationer av normer som representeras och hur representativa respondenter identifierar genus, om de sam­stämmer med utvalt förlagets manér utifrån en utvald illustration. Bildanalys samt Kahoot har använts som empiriska metoder. Repres­entationer i bild och text analyserades ur de tre första kapitlen samt omslagsbild från totalt tio läromedel från sex olika förlag, utifrån symboliska attribut som markörer för genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar på en viss balans läromedlen sinsemellan i fråga om genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar även på förbättringspotential i samtliga sociala kategorier, framför allt normbrytande funktionalitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)