Tillämpning Av Spö I Svenska Galopptävlingar Ur Ett Socialpsykologiskt Perspektiv : En kvalitativ studie om spöet och dess etiska komplikationer

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)