Dublinförordningen och ensamkommande barn

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att utreda Dublinförordningens reglering av ensamkommande barn. Genom att använda en rättsdogmatisk metod analyseras vad det innebär att den av EU:s medlemsstater som blir ansvarig för att pröva ett ensamkommande barns asylansökan ska fastställas som ansvarig under förutsättning att det är för barnets bästa. Även en EU-rättslig metod används då det mest centrala materialet utgörs av EU-rättsliga källor. För att förstå betydelsen av principen om barnets bästa har uppsatsen sin utgångspunkt i barnkonventionen. Generellt anses en överföring av ett ensamkommande barn från en medlemsstat till en annan påverka barnet negativt, och därmed inte vara förenligt med principen om barnets bästa. Enligt Dublinförordningen gäller principen om första asylland som huvudregel. Undantag från principen om första asylland görs om något av ansvarskriterierna i förordningen är tillämpliga, däribland ansvarskriterierna i artikel 8 som särskilt reglerar ensamkommande barn. I artikel 8 görs en distinktion mellan ensamkommande barn med och utan familj eller släkt inom unionen. Ensamkommande barn med familj eller släkt i en annan medlemsstat än där barnet befinner sig ska överföras till den medlemsstat där familj eller släkt vistas. Principen om barnets bästa utgör här ett undantag och är en överföring inte förenligt med principen ska en överföring inte ske. Familjeåterförening är i de flesta fall förenligt med barnets bästa. Avseende ensamkommande barn utan familj eller släkt inom unionen är Dublinförordningens formulering otydlig. EU-domstolen har slagit fast att denna kategori av ensamkommande barn ska få sin ansökan prövad i den medlemsstat där barnet nu befinner sig, det med hänvisning till barnets bästa. Europeiska kommissionen har kommit med ett förslag som skulle innebära att principen om första asylland ska gälla även för ensamkommande barn utan familj eller släkt inom unionen. För majoriteten av ensamkommande barn utan familj eller släkt inom unionen får det dock anses bäst att inte överföras, det bland annat ur effektivitetssynpunkt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)