Med eller utan träd? : en studie av stadsträd med fokus på artdiversitet och med exempel från Sveriges tre största städer

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Att framtidssäkra städernas trädbestånd kan ses som ett synnerliget viktigt arbete för att göra klimatet i morgondagens urbana miljöer gynnsamt för såväl människor som resten av ekosystemet. Men stadens extrema förhållanden som livsmiljö för växter, klimatförändringar och andra utmaningar som skadedjur och trädsjukdomar utgör prövningar för landskapsarkitekter och landskapsingenjörer. Det finns fortfarande många hinder att komma över innan de urbana trädpopulationerna kan betraktas som hållbara. Den mest förespråkade försvarsstrategin vid storskaliga angrepp av skadedjur och trädsjukdomar är än så länge en stor heterogenitet i stadsträdsbeståndens artsammansättning. I denna uppsats diskuteras de urbana trädbestånden i Sveriges tre största städer och som ett analysverktyg för att undersöka städernas artsammansättning används den amerikanska forskaren Frank S. Santamours ”10-20-30-metod” för att uppnå grundläggande mångfald. Många av de inhemska trädslagen i Sverige står idag inför en ofördelaktig taxonomisk situation då dessa är sjukdomsdrabbade. Därför hävdar ett stort antal framstående forskare på träd i urbana miljöer, som exempelvis Henrik Sjöman, att det i framtiden bör planteras mer icke inhemska trädarter i städerna. Morgondagens urbana trädpopulationer kan mycket väl komma från provenienser av exotiska arter som växer på ståndorter som liknar de som återfinns i Svenska urbana miljöer. Men när det gäller införandet av nya arter måste både fördelar och utmaningar beaktas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)