Högläsning i klassrummet : En kvalitativ studie om lärares användning av högläsningsboken

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från ;

Sammanfattning: Detta är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat tio grundskolelärare i årskurs 1 till 3 om högläsning. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 1-3 resonerar kring momentet högläsning och de motiverar sitt val av högläsningsbok samt undersöka respondenternas utsagor utifrån ett normkritiskt perspektiv. För att besvara vårt syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen är ”hur resonerar lärarna kring valet av högläsningsbok?”. Den andra frågeställningen som vi vill besvara är ”vilka böcker för högläsning väljer lärarna och varför?”. Den tredje och sista frågeställningen är ”hur kan lärarnas resonemang om och val av högläsningböcker förstås utifrån normkritiska perspektiv?”.  I denna studie används ett normkritiskt perspektiv och språkutveckling i ett socialt sammanhang som teoretiska utgångspunkter. Vid bearbetning av datan från intervjuerna används en tematisk innehållsanalys som analysmetod.  I resultatet kunde vi urskilja tre huvudteman och varje huvudtema hade tre underteman. Det första huvudtemat behandlar lärarens arbetssätt där det framkom att respondenterna ansåg att syftet med högläsningen är att skapa läslust, utveckla elevernas ordförråd och uttrycksförmåga samt att högläsningen skapar gemenskap. Det andra huvudtemat handlar om respondenternas arbetssätt vid högläsningen där de bland annat berättade hur de hanterade elevernas frågor och att de arbetade med temaarbete och hade uppgifter till högläsningen. I det tredje undertemat kunde man urskilja att lärarna kopplade ihop normer med värdegrund och hur eleverna skulle bete sig mot varandra. Den normen som lärarna diskuterade mest var normer kring kön, vilket kunde synliggöras när lärarna valde böcker. Det var även det ämnet som eleverna och lärarna tyckte var intressant att diskutera när de samtalade om normer. I resultatet framkom det även hur respondenterna tänkte kring normer i äldre och nyskriven litteratur samt hur de samtalar om detta med sina elever. I diskssionsavsnittet kom vi fram till att många av respondenterna försökte skapa variation mellan huvudkaraktärernas kön och egenskaper samt att egenskaperna inte är kopplade till kön. Det framkom även att de diskuterade med sina elever om hur normer har förändras med tiden och det märkes i litteraturen genom till exempel språkbruket. Vi märkte dock att respondenterna inte var medvetna om att de också förmedlar normer och att de inte är kritiska till sin egen maktposition i klassrummet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)