Motorisk planering hos barn och vuxna : - associationer med motor imagery och exekutiva funktioner

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för psykologi; Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Denna studie undersökte motorisk planering hos vuxna (20-27 år) och barn i nio till tio års ålder samt dess associationer med Motor Imagery (MI), den interna representationen av en handling. Detta genom att undersöka skillnader hos barn och vuxnas förmåga att planera motoriska handlingar i form av MI och end-state comfort effekter (ESC). ESC, ett begrepp kopplat till MI, innebär en prioritering av greppbekvämlighet i slutskedet av en handling istället för i början. För att undersöka MI togs responstider, tiden det tog att avge ett svar efter stimuli presenterats, ut från den mentala rotationsuppgiften Hand Laterality Judgement Task (HLJ). För att undersöka motorisk planering fick deltagarna utföra målinriktade förflyttningar av en pinne (semicirkulära pinntestet, SPT), ett test vilket inkluderar MI och ESC. I SPT manipuleras planeringsbehovet experimentellt då greppformationskraven varieras mellan försöken. Tiden från försökets början till initiering av handledsrörelse togs ut som ett mått på planering. Vidare undersöktes motorisk planering hos vuxna och barn samt dess associationer med exekutiva funktioner (inhibering, skiftning, planering och arbetsminne). I studien deltog 15 personer, varav sju stycken barn. En experimentell design tillämpades där tester av exekutiva funktioner, SPT, HLJ och en visuell mental rotationsuppgift utfördes. Resultaten fann att barn i nio till tio års ålder skiljde sig från vuxna gällande att barnen hade längre latenstid på SPT, responstid på HLJ samt lägre responsprecision på bägge test. Ytterligare en skillnad var att de vuxna uppvisade en association mellan MI och exekutiva funktionerna, vilket inte återfanns hos barnen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)