“Du ger väl inte hela summan för då kanske hon lägger de pengarna på annat...” – en kvalitativ studie av samhällets syn på mottagaren av ekonomiskt bistånd, utifrån socialsekreterarens perspektiv.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att vi, genom en socialkonstruktionistisk grundsyn ochutifrån de perspektiv som några socialsekreterare inom verksamhetsområdetförsörjningsstöd har, skall undersöka hur mottagaren av försörjningsstöd konstruerasi samhället. Syftet är dessutom att söka förklara och förstå förutsättningar ochorsaker som vi, med samma grundsyn och utifrån samma socialsekreteraresperspektiv, uppfattar kan ligga till grund för sådana konstruktioner.Studien baserades på tio stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer medsocialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd. Tidigare forskning kringekonomiskt bistånd har i mångt och mycket handlat om hur mottagandet fördelar sigöver befolkningen, hur attityder mot försörjningsstödstagare påverkar dem sett tillhälsa, samt deras berättelser om hur de upplever mötet med myndigheten ochallmänheten. Systemets utformning har beforskats och slutsatserna har varit att det ärgammalmodigt och stigmatiserande och behöver reformeras. Man har också forskatkring utbredningen av attityder gentemot mottagare av ekonomiskt bistånd.Vi närmade oss empirianalysen abduktivt vilket innebar att vi inom ramen för enkonstruktionistisk problembild lät empirin vägleda oss i valet av teorier och begrepp.Vi kom fram till att många negativa egenskaper som exempelvis lathet ochoansvarighet återkommande konstruerades in i förståelsen av personen som uppbärförsörjningsstöd. En orsak tycktes vara allmän okunskap om stödformen, vem somhar rätt till den och på vilka villkor. Det föreföll leda till kategoriska uppfattningarom bland annat vem som har och inte har rätt till hjälp, grundat i människansdikotoma och icke komplexa sätt att förstå världen. En annan orsak verkade varasocialtjänstens dåliga rykte. Det var också tydligt att de vars röster väger tungt ochhörs (politikers och media) bar ett stort ansvar för vilken bild som fanns tillgänglig.Resultatet visade också att sociala medier tvivelsutan var en ny plattform för ickegranskade och ensidiga påståenden också från vanliga medborgare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)