Vägval för vattenanvändning i Uppsalas framtida stadsdelar

Sammanfattning: ​Uppsala är en av åtta städer som på begäran av regeringen valts ut för uppdraget hållbar stadsutveckling. Projektet arbetar med stadsdelen Bergsbrunna i Uppsala där kommunen planerar att exploatera. Området planeras att täcka Uppsalas södra delar. På beställning av Uppsala kommun har en undersökning gjorts för olika lösningar inom vattenanvändning. Undersökningen ska ge ett underlag för kommunens exploateringsplaner för hållbar stadsutveckling. Detta för att kunna svara på hur vattenanvändningen ser ut med dagens tekniker i jämförelse med nya möjliga lösningar. Uppsala kommun kommer senare använda data för lösningarna som undersöks i denna rapport för att modellera vattenanvändning i modelleringsprogrammet LEAP. Enligt Uppsala Vatten använder en Uppsalabo i snitt 140 L dricksvatten per dygn. Denna rapport undersöker flera möjliga lösningar för att minska vattenanvändningen; hur vattenmätare påverkar vattenanvändningen, om regnvatteninsamling är möjligt och i vilken grad regnvatten kan ersätta dricksvatten, vattenbesparande tekniker i hushållet såsom vattenbesparande munstycken, vattencirkulerande dusch samt gråvattenåtervinning, olika tekniker för avloppssystem, stadsodling, dagvattenhantering och vegetationsklädda tak. De kvantifierade lösningarna jämförs med varandra och med Uppsala Vattens förbrukningstal. Minskad dricksvattenanvändning för diskning får störst effekt av munstyckets dimmläge (0,56 L per person och dygn). Minskad dricksvattenanvändning för dusch får störst effekt vid implementering av vattencirkulerande dusch (5,6 L per person och dygn). Minst vattenanvändning för avloppssystem får tekniken med kombination av urinsorterande system och vakuumtoalett (1,1 L per person och dygn). En lösning vars funktion väcker medvetenhet om dricksvattenanvändning hos befolkningen är individuella vattenmätaren, vilken ger en minskning av dricksvattenanvändningen med 20 %. För dagvatten och stadsodling genomförs exempelberäkningar. En riskbedömning för lösningar i denna rapport kan guida vägval. I resultatet visas särskilt två scenarion där lösningar sätts samman med hjälp av sankeydiagram. Det första scenariot visar hur dricksvattenanvändningen skulle förändras med vattenmätare och konventionella snålspolande toaletter. Detta resulterade i en besparing på upp till 31 L dricksvatten per person och dygn. Det andra scenariot kallas för “mest vattenbesparande scenario” och visar kombinationen av de mest vattenbesparande teknikerna, samt ersättning av dricksvatten med regnvatten för områdena övrigt, toalettspolning och tvätt. Detta resulterade i en dricksvattenbesparing på nästan 127 L per person och dygn. Ett resultat är även att vissa tekniker inte bör kombineras för bästa effekt. Kvaliteten på källorna som används i rapporten varierar. För att kunna genomföra beräkningar och komma fram till ett resultat har förenklingar och antaganden gjorts. Projektets begränsade omfattning gör även att många hållbarhetsaspekter bortom vattenanvändning bara berörs ytligt eller har behövts uteslutas helt. Resultaten bör därför inte användas direkt, utan kan ses som guide för fortsatta undersökningar och framtida vägval. Slutsatsen är att nya tekniker och lösningar bör vara standard för hållbar stadsutveckling inom vattenanvändning. Rapporten visar på att det finns ett stort antal möjliga lösningar som kan bidra till att minska vattenanvändningen för en hållbar stadsutveckling.