En jämlik utbildning? : En läromedelsanalys av hur etiken framställs i olika läroböcker inom religionskunskap 1

Sammanfattning: Sedan 1991 sker inte längre någon statlig kontroll av läroböcker som publiceras. Istället granskas läromedel på initiativ av olika organisationer eller inom lärarutbildningen. Rutiner kring läromedelsgranskning av yrkesaktiva lärare är näst intill icke-existerande för att tiden inte prioriteras för en läromedelsgranskning. I Sverige ska alla skolor leverera samma nivå av utbildning, oavsett vilket län eller vilken kommun skolan befinner sig i. Kan vi (lärare, rektorer, samhällsmedborgare) garantera att utbildningen är jämlik över hela landet när knapphändig granskning utförs? Det ska vi med denna uppsats få svar på.   Genom en läromedelsanalys och diskursanalys undersöker vi två läromedel, nämligen Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm och En människa, tusen världar av Robert Tuveson.  Vi har avgränsat uppsatsen till att endast undersöka nutida, aktuella, läroböcker eftersom det är mest relevant för analysen. En ytterligare avgränsning är att endast etik-kapitlet i de båda böckerna analyseras. Detta dels på grund av det tidsutrymme vi har för denna undersökning, dels för att vi under didaktikstudierna har förstått att etiken är den del av religionskunskap 1 som bortprioriteras på grund av religionskunskapens få timmar. Uppsatsen har två syften vilka är att undersöka vad som skiljer de två valda läroböckerna åt, och om båda dessa böcker erbjuder likvärdig möjlighet till förståelse.   Resultatet av analysen visar att det är stor skillnad mellan de två läroböckerna, både vad gäller innehåll, mängden text och ordval. Till exempel är texterna i Religion 1 mycket kortfattade vilket gör att texterna blir svårlästa medan texterna i En människa, tusen världar innehåller mer information. Slutsatsen är att de båda läroböckerna har för stora skillnader sinsemellan att de inte kan ge en jämlik nivå på utbildningen.