FÖRVALTNINGSRÄTTENS SYN PÅ RISKBETEENDE. En analys av LVU 3 § utifrån ett genusperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att undersöka en Förvaltningsrätts syn på vilka beteenden som utgörrisk för pojkar och flickor, avseende domar utifrån lagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga (LVU) 3 §. Vi ville även redogöra för hur eventuella likheteroch skillnader mellan pojkar och flickors riskbeteenden förstås samt undersöka hurungdomarna framställs i de LVU-domar vi studerat. Materialet bestod av 30 LVU-domar, 15pojkar och 15 flickor, från en specifik Förvaltningsrätt under 2018. Vi använde oss av enkvalitativ metod och studerade domarna med hjälp av dokumentstudie och innehållsanalys.Analysen byggde även på ett teoretiskt ramverk utifrån socialkonstruktivism, genusteori ochintersektionalitet. Vår studie visade att pojkar accepteras ha ett mer långtgående missbrukinnan de blir aktuella för ett LVU än flickor samt att pojkar beskrivs och framställs som merkriminella och våldsamma. Vår studie visade även att flickors sexualitet lyfts upp som ettriskbeteende samtidigt som pojkars sexualitet tas för given, samt att flickor framställs somkomplexa medan pojkar framställs som starka. Vi kom fram till att skillnaderna som framkomkunde förstås utifrån att pojkar och flickor framställs olika, utifrån det skilda sättet vi pratarom flickor och pojkar. Vi fann även att det finns vissa normer som är anpassade för pojkaroch andra för flickor att förhålla sig till, som resulterar i att riskbeteenden kan skiljas dånormerna utifrån kön ser olika ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)