Ekologisk kompensation: en utvärdering av åtgärder för gölgroda (Pelophylax lessonae) i Forsmark

Sammanfattning: Exploatering av värdefulla naturområden kan kompenseras genom s.k. ekologisk kompensation. Ekologisk kompensation har hittills sällan tillämpats och därför saknas ofta uppföljning av dessa. Det är svårt att i förväg garantera att en kompensationsåtgärd uppfyller önskad funktion eftersom det kan ta tid för nyetablerade miljöer att mogna. SKB planerar att uppföra ett slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. I och med detta kommer tre gölar att fyllas igen, varav en utgör reproduktionslokal för gölgroda (Pelophylax lessonae). Som åtgärd för att skydda gölgrodan har SKB grävt nya grodgölar i området. Syftet med denna studie är att utvärdera de hittills vidtagna åtgärderna, som består av sex anlagda gölar, för en population av gölgroda i Forsmarksområdet. Åtgärderna i Forsmarksområdet betecknas som skyddsåtgärder (alltså formellt inte kompensationsåtgärder) för att bevara gölgrodepopulationen inom området. I denna rapport används SKBs åtgärder som ett exempel för hur en kompensationsåtgärd skulle kunna utvärderas. 17 gölar, varav 11 är naturliga och 6 är anlagda, undersöktes. I studien användes data från och med det år då den första anlagda gölen grävdes (2014) till och med 2016, för att utvärdera hur populationsstorlek, populationstrender och reproduktion skilde sig åt mellan anlagda och naturliga gölar. Dessutom har habitatvariabler hos gölarna och sannolikheten för spridning mellan dem analyserats. Resultatet visade att populationerna i anlagda gölar var mindre än i naturliga, vilket kan bero på att det tar tid för nyskapade habitat att utvecklas och bli lämpliga. Det fanns en icke-signifikant tendens till att populationsökningen var större i anlagda gölar. De större delpopulationerna kan vara extra viktiga för hela metapopulationens överlevnad, eftersom de kan bidra med immigranter till gölar med mindre delpopulationer. Anlagda och naturliga gölar skilde sig åt med avseende på testade gölvariabler, men populationsstorleken påverkades snarare av om gölen var anlagd eller naturlig än någon av de testade gölvariablerna. Reproduktion konstaterades i båda göltyperna. Gölgroda är en social art varpå sociala faktorer skulle kunna vara orsak till att vissa gölar saknar reproduktion eller hyser små populationer. Gölgrodepopulationer i anlagda gölar är ännu små och löper därför risk att dö ut av slumpmässiga förändringar och det kommer förmodligen att ta tid innan de mognar och accepteras som habitat för gölgrodor. Det verkar däremot som att de anlagda gölarna uppfyller flera av de kriterier som gölgrodan kräver för framgångsrik reproduktion. De har därför förutsättningar att utvecklas till fungerande gölgrodehabitat i framtiden.